Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
Varierande och planlös förekommer äfven afverkningen i olika
hagmarksomr&den. I allmänhet har hafts för princip att,
hvarest skogsmarken och isynnerhet den indelade skogen är
inskränkt, spnrn pä äldre skogsbestånd, för utt vid förefallande
behof användas till bygnadsvirke. Å sädana boställen, hvarest
ofvan antydt förhållande är rådande, äro nrrendatorerne ofta
hänvisade att. upplåta den indelade skogen till betesmark. Mon
icke nog härmed, äfven grannarnes boskap göra icke. sällan
inträng ä boställsskiftet. Däremot, hvarest vidsträcktare
skogsmark förekommer och större hagmark vid indelningen
utbru-tits, har ofta en mera planftdl häfd kunnat föreskrifvas,
nämligen ett periodiskt kalhygge d. v. b. en mindre del kalhugges
årligen och då platsen blifvit upplåten till betesmark, inställer
sig inom några år en behjälplig gräsväxt. Har marken till-,
förene burit barrträd, inställer sig vanligtvis björk och al.
Som en varm beundrare af det rationela svedjebruket, där
mark och trädslag äro tjenliga härtill, har jag städse, i stöd
af nådiga boställsförordningen af den 26 april 1871, förordat
svedjning, isynnerhet å sådana orter hvarest af gammalt
svedjebruk idkats, synnerligast i distriktets norra delar. Erfarenheten
har äfven visat att à orter där svedjebruk idkats, det blifvit
eu absolut nödvändighet fortsätta därmed. I motsatt fall
förvandlas betesmarken till tät löfskog, där, i brist på luft, ej ett
grässtrå kan uppspira. Förmodande, att vid diskussionen af
föreliggande fråga en princip uppställes rörando svedjebruket,
öfverlemnar jag den härmed till behandling åt
forstföreningens ärade medlemmar.
Hr Cannelin framhöll att frågan redan tidigare varit
upptagen på töreningens årsmöte 1881, då den refererats at’ Hr
Borenius, som enligt hvad tal. ville påminna sig, uttalat
unge-tär samma åsigter som referenten i dag. Vid
skogsindelnin-gar hafva våra forstmän vanligtvis fästat så godt som intet
afseende vid den till hagmark afskilda delen af skogen, ity att
några föreskrifter icke meddelats angående dess skötsel.
Derigenom hade ett gränslöst virrvarr uppstått. Hagen hade fått
gestalta sig vind för våg och blifvit hvarken skog eller
hagmark, och dock är den ju alltid så belägen att den borde ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
