Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
berättelser och åtgärder, som blefvo vidtgående följder
deraf. Det var efter hemkomsten från en studieresa i
utlandet eller mellan åren 1855 och 1S60, ban i olika
delar af landet var upptagen at dessa arbeten; och en
af de vigtigaste följderna deraf var den. att Norges
styrelse upphörde med försäljningen af statens
skogsegeu-dom, hvarigenom man för en spottstyfver afhändt staten
skogspossessioner till värde af flere miljoner. Etter
sistnämnde år tillbragte ban hela sitt återstående lif såsom
Forstmester i Guldbrands-dalen, der han införde skydd
och ordnad skogshushållning i de ofientliga skogarna.
Den natursköna men skogfattiga dalen,.hvars
skogsbestånd nu redan förete ett helt anuat utseende än förr,
skall i framtiden bära vittnesbörd om Barths verksamhet
såsom praktisk forstmästare.
Vid hans minne är framför allt fästadt en sällsynt
omfattande, mångsidig och utmärkt litterär verksamhet.
Af hans forstliga arbeten äro följande de förnämsta:
Skovene i deres Forhold til Nationalaekonomien (ett
förstlingsarbete); Almiudingsskovene; Veiledning i det
vigtigste af den norske Skovhusholdning; Om den rette
Hugstmaade i vore Skove; Skovsagens Program och en
mängd artiklar i tidningar och tidskrifter till
förordan-. det af markinköp till bildandet af nya statsskogar,
hvilket af Norges bonderiksdag upprepadt blifvit beviljadt,
till försvar mot alla tvångslagar på den privata
skogshus hållniugen och till försvar mot oberättigade angrepp
på forstväsendet, såsom hvars offentliga „sagförer" ban
med skäl betecknade sig sjelf. Såsom hans mest
själfständiga forstliga tanke bör isynnerhet framhållas
„Gruppehugsten", hvaruti ban såg den „rette Hugstmaade
for de norske Skove".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>