Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
handlingar, sam förvaras i Helginglors stads arkiv, har stundom
erporteruts från denna >tnd ända till 30 tusen tunnor pä ett år.
Tjiirupriset i London har under loppet af senaste hundra
àr, med undantag af vissa af skilda konjunkturer härrörande
tillfälliga stegringar, befunnit sig i nedåtgående. Det noterades
på 1780 OCh 1790 talen till 20 à 30 shilling, blott
undantagsvis nedgående till 15 shilling per tunna. Sitt maximum
uppnådde det 1808 med 75 ah. till följd af den då hindrade
utförseln från Sverige och Finland. Då det nu lügre myntvärdet
äfven tages i betraktande, kominer mau till den slutledning, att
tjämtillverkningeu i iildre tid varit eu sannolikt betydligt mera
lönande näring än för närvarande.
För att rätt bedöma deuna fråga borde mau likväl fasta
mera vigt vid tjàruprisen i våra exportorter än i den utländska
marknaden. Af de knapphändiga upplysningar jag härom
kunnat erhålla i eget land, liksom af v. Engeströms historik öfver
Sveriges skogsväsende intill år 1870, har jag kommit till sammu
öfvertygelse som på grund af betraktaudet af prisen i deu
utländska marknaden, nemligen att, oaktadt ökad konkurrens vid
de inhemska uppköpen, tillverkarene nu erhålla knappare
ersättning för sitt arbete än förr. Stenkolstjärans stora konkurrens
har minskat trätjärans användning och pris eller har åtminstone
hindrat eu stegring af detsamma. Men om än tjäruindustrin i
närvarande tid är mindre lönande än förr, lemnar den dock vid
höga priser änuu en god arbetslön och är äfven under sämre
konjunkturer en af befolkningen i tjäruorterna mycket högt
värderad inkomst, hvilken i synnerhet vid intriilläd missväxt
varit en räddning för befolkningen i Österbotten. Man måste
derföre fortfarande tillerkänna tjäruindustrin betydelsen af en
ganska vigtig skogsnäring, hvilket redan framgår af det årliga
exportvärdet af omkring 2 millioner mark.
Vid den vaknande omtanke för ekonomiska frågor, som
utmärkte början af 18G0 talet, riktades denna äfven åt
tjarn-iudustrin, hvilket främst gaf sig till känna uti sträfvandet att
förbättra den traditionell dalbränningen genom uppförandet af
skilda ugnar för torrdestillation af trå. Dessa tjärbruk uppstodo
då på många, eller åtminstone 20, olika stallen och det i dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
