Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
råa form. Fabriker for tillverkning af ren träättika ur veden
uf löfträd hade uppstått i utlandet redan på 1850 talet, dä
en sådan större inrättning af mig besöktes i Enzdalen på
Sch wara wald, men de äro dyra kemiska fabriker och böra ligga
i närheten af sin» afnämare, färgerier och kattunfabriker.
Den förnämsta erfarenhet i tekniskt hänseende, som då
gjordes, var den, att från ugnar erhålles mindre tjära, då man
äfven tillgodogör terpentinoljaii, än då inan icke gör detta;
emedan i senare fallet en del af densamma ingår i tjäran, som
derigenom blir mera lättflytande.
Från de vanliga tegelugnarna var utbytet uf tjära icke
större än från väl skötta tjänidalar och sålunda endast
terpentin-’iljen och kolen en behållning utöfver afkastningen från de senare.
Mun hade äfven funnit, att största svårigheten i tekuiskt
hänseende består deruti, att. man icke k:iu undvika att
terpeutin-oljan, träättikan och methylalkoholen blifva starkt blandade med
de vid träets torrdestillation uppkommande, vidbrända oljorna,
från hvilka man icke ens genom flerfaldt upprepad rektiticering
kan fullkomligt befria dem. Såsom enda medlet hvarigenom
detta, åtminstone i en viss grad, kunde ske kom man derföre
till den slutsats, att torrdestillationen af trä mest rationelt kunde
bedrifvas sålunda, att de s. k. edukterna först skulle uttagas ur
veden genorn dess upphettande i slutna jernretorter med
öfver-upphettad vattenånga, och att först derefter torrdestillationen
skulle inledas genom vedens uppvärmande på vanligt sätt, ott
förfarande som vid fabriker i s. v. Ryssland redan då skall
blifvit försökt och i litteraturen blef framhållet. Det kanske
vigtigaste resultatet af den i ekonomiskt hänseende ruinerande
fabriksmässiga tjärukampanjen på 1860 talet var, att allmogen
i de sydligaste socknarna af lUleåborgs län anlade tjärugnar af
gråsten och tegel fiir rivning af endast tjära. Redan år 1867
tänn jag under en resa i Reisjärvi, Pyhäjärvi med liera
närbelägna socknar att tjärugnar blifvit uppförda på 25 skilda
hemman. De voro runda mantelugnar, inrymmande 1 till 2 kubik
famnar fjiirved, utan terpentinvinning och lemnade i afkastning
enligt producenternes uppgift 2 till 2 1 2 tunnor tjära af en kubik
iamu stubbved.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
