Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
gast bör tagas, ty hvardera måste bero af de Inkala
förhållandenas kraf.
Hr Serlachius, i allmänhet möter den privata
skogsägaren vid skötande af sin skog stora svårigheter derigenom, att
ban ej har någon bestämd plan eller anvisning, hvar och huru
virket för året skall uttagas, huru nnderhafvandes mångfaldiga
virkesbehof skola kunna lämpligt tillfredställas, hvarföre det
är af högsta vigt och synnerligen önskligt att få helst en, om
ock bristfällig, provisionol och för en kortare tid gällande
anvisning eller plan för skogens skötsel uppgjord. Utom det
värdefulla timret, lämnar skogen en mängd gallriDgsvirke,
qvistar, affall o. d., hvilka sällan tillgodogöras, emedan allmogen
hyser den åsigt att rensningen medför stora utgifter utan
motsvarande inkomster. För att uudersöka detta förhållande hade
tal. på sin lägenhet invid Mänttä bruk låtit lägga ihop 1500
famnar gallringsvirke, affall m. m. samt användt detta vid
pappersfabrikation. Såsom resultat hade erhållits papper till ett värde
af 3173 mark. Experimentet hade haft det goda med sig, att
alla skogar emellan Filppula och Mänttä nu äro gällrade och
ansade.
Jlr Sallmén ville ytterliga framhålla nödvändigheten at’
atr, staten skulle föregå den enskilda skogsegaren med godt
exempel bland annat genom att, uppdraga timmer af gröfre
dimensiouer eller genom att använda härför motsvarande
omloppstider, såsom sträfvan på kronans boställen på senare tider
varit, hvarigenom skogshushållningen a desamma äfven vunnit
i allmogens ögon.
Hr Camielin. Af den erfarenhet, som vi ega om den
privata skogshushållningen i vårt land, torde man kunna sluta
till att lika litet som det är möjligt att förutbestämma
huru stor del af sitt penninge-kapital den privata egaren
årligen får använda, lika litet är det möjligt att bestämma huru
stor del årligen af den privata skogsegaren får användas af
hans skogskapital. Att derföre använda stor möda och
kostsamt arbete på affattning af skogsmarken, nträkning af
skogsarealen m. m. för att tå ürshyggets storlek bestämd, anser jag
1’ör vanskligt och för en onödig utgift. Det är nog att få till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
