Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
socken, invid Viborgs stad växande ekarna de
nordligaste och, då eken i dessa trakter bildar
sammanhängande bestånd, kau man säga, att densamma i Finland
i våra dagar uppnår sin nordligaste breddgrad just vid
Viborg (50° 44’—45’. I Ryssland går nordgränsen öfver
Petersburg först i sydostlig riktning, genom
guvernementet Novgorod till södra delen af Tichwin (59° 11’).
Härifrån blir riktningen en ren ostlig obetydligt lutande
mot söder ända till byn Karksjeva vid Ufa. Eken
uppnår knapt Ural, österom hvilken bergskedja den alldeles
saknas, såsom ock i bela Sibirien. Vid Ufa afbrytes
nordgränsen, i det den härifrån sträcker sig i
meridio-nal riktning, c’, v. s. blir ostgräns.
Bland forskare, som uppdragit ekens nordgräns, må
nämnas Buch ’). Han säger: „Sträckningen af ekgränsen öfver de
nordliga länderna är nog märkvärdig. Den gifver rätt
bestämdt tillkänna, huru klimatet försämras med afståndet från
den stora oceanen. I Norge växa ekarna ännu skönt och friskt;
i det inre af halsvikarna vid Christiansund, och vid Trondhjem
äro de icke alldeles undertrykta. På andra sidan Bottniska
viken gå ekarna knapt öfver Åbo, vid Finska viken växa de
endast vid kusten till Helsingfors och på sydkusten förmå de icke
mera intränga i Ingermanland på andra sidan Narva. De komma
icke engång upp till 60ou. T denna framställning af ekens
nordgräns förbigås alldeles ekarna i Viborgs län, ehuru
författaren på några ställen citerar Georgi, som pä tvänne skilda
ställen i sitt arbete omnämner ekarna i Viborgs län.
F. H. Müller2) säger: „Geuom bela Ingermanland finner
man inga ekar. Väl lät Peter den store plantera ekar vid sin
residensstad, och do hafva under förloppet af ett århundrade
’) Heise durch Norwegen und Lappland. Berlin 1810, II Th.
p. 317—318.
’i Der Ugrisehe Volksstamtu. Th. II Historiscb-geographische
Darstellung des Stromsystems der Wolga 1830, p -105—410.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
