- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / Tolfte Bandet. Första-Tredje häftet /
136

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136

förening deltaga i den ömsesidiga kampen tör tillvaron,
gestaltar sig förhållandet med eken annorlunda ftn i de
mera enformiga trakterna för ekens utbredning. Här
tyckas hufvudsakligen de täta lind- och i någon män
äfven lönn- och asksnäreu sätta ett hinder för de unga
ekplantornas fria utveckling.

Hvad det atmosfäriska inflytandet på eken
beträffar, har dec då och då händt, efter större mellantider,
att da just utspruckna bladen blifvit förstörda af
vårfroster. Blommorna äro härvidlag mera ömtåliga än
bladen, hvarför de förra ofta felslå. Nästan hvart är
kan man linna ett och annat ollon. Rika fröår
inträffa ungefär hvart femte eller sjätte år och kunna
ollonen under mycket gynsamma förhållanden fa en längd
af ända till 35 mm och en bredd at 17 mm (det största
hittills observerade ollonet). Höstfroster kunna förstöra
ekbladen, förrän de nått sin fulländning, hvarvid de
kvarblitva på trädet hela vintern. Herr M. Hirn har
meddelat mig, att nästan alla ekar på Haka vintern
1881—1882 hade blad. Frostsprickor ser man på alla
större träd, icke endast på stammen, utan älven på
grenarna, hvilka sprickor under sträng köld äro öppna, för
att om sommaren eller vid varmare väderlek äter
tillsluta sig. Veden kan hafva stora sprickor, i hvilka lätt
svampsporer, luftens fuktighet och regn kunna
intränga. Ofta helna de, men det sker dock sä
långsamt, att trädet redan hunnit få röta. Äfven vid
kvist-brott uppkommer röta. Nästan alla öfver 100 år gamla
ekar hafva något fel1). Hvad parasitsvamparna beträffar

’) A. v. Lovis (a. a.) säger: „Efeen försvinner sålunda mot
norden tidigare än de flesta andra skogsträd, dock icke, emedan den
voro ömtåligare tor frost, ty den kan ganska väl motstä den strän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:38:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/12/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free