Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Fäller bonde å frälse-skatteheuuuau utan räntetagarens lof
bärande träd, böte såsom för åvärkan på andras egor. Äro ek,
–— på olofligen brukad sved fällda och begagnade eller
eljes fördärtvade erlägge den skyldige, utom för svedjande
särskild åvärkansbot.
Fcrst genom skogslagen 1886 var eken ej mera fridlyst.
Den enda värkliga ock större afvärkningaf ek i östra
Finland (Luuri) skedde under en tid, då eken ännu var
fridlyst. Af de förberedande handlingarna finner inan,
huru sträng! lagen i detta afseende ännu i början af
1880-talet efterlefdes. Innan ägaren till stället fick
tillstånd att afvärka ekarna pä Luuri för statens behof,
hade ban en vidlyftig skriftvexling med regeringen.
Dä tillstånd därtill utfärdades, måste länsmanuen ännu
stämpla hvart träd, som fiuge fällas. Den princip, som
härvid följdes, var främst kvarlämuaudet af ett nödigt
anta] fröträd, äfvensom sådana, som bidrogo till traktens
förskönande. Endast friska träd fälldes.
För att få ett ringa begrepp om, i hvilket tillstånd
skogarna under förra århundradet i Viborgs lans södra
delar befunno sig, böra vi gå till de urkunder vi ännu
äga i behåll. Vi skola här betrakta förhållandena vid
kusten ocli i Viborgs socken, hufvudsakligen i de
trakter, där eken nu växer vild. De inre delarna af länet
lämnas i detta sammanhang obeaktade.
Hela kusttrakten af Viborgs län var nästan alldeles
utan skog En viktig orsak till skoglösheten var det i
forna rider mycket vanliga svedjandet och de däraf ofta
förorsakade skogseldarna. Visserligen ödelades hårige-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
