Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1)6
nåde vrakträd icke kunna tillgodogöras på något sätt, blir
det nödvändigt att fälla dem. Dock borde forstmännen, hvar
i sin stad försöka uppamma en lokal afsättning och ej vänta
att afnämarene skola komma lill säljaren. Vidare iir
qvist-ning af skatarna nödvändig för befrämjande af förvngringen
men qvistarna böra ej, såsom bärtills mångenstädes skett,
samlas i högar, utan spridas jemnt öfver hyggosytan lör att
sålunda skaffa skydd åt de uppspirande plantorna. Slutligen
förordade tal. svedjande såsom det billigaste och säkraste
medlet alt åstadkomma god föryngring. Marken göres
mottaglig för bosaning utan all behöfva såras. Derigenom ornäs
samma gynnsamma förhållande som vid skogseld, men
farorna vid den sistnämnda undvikas. Der svedjning ej är
lämpligt kunde risbränning åtminstone ifrågasättas. Att
granen vinner mera och mera öfverhand är naturligt med det
nu praktiserade afverkningssättet m. m., mon kan detta nog
ändras om blott betingelserna lör tallens fortkomst mera
hafvas för ögonen.
Frågan ansågs dermed slutdiskuterad. Alt utarbeta
resolution i densamma utsågos Ordföranden, Hofrådet
Tim-gren, Forstinästarene Hackstedt och Neovius samt
Skogs-instruktören Heikel.
3:de frågan: Huru knudt. insänd ing uf
skögs-frij lämpligast, befrämjas?
Den utsedda referenten Forstniästaren Th. Caunelin
hade insändt följande andragande:
I Finland, der man i allmänhet har högst få naturliga
rikedomar och der man i de flesta näringsgrenar hotas med
att gå under eller blifva långt efter i konkurrensen med
andra nationer och länder, borde man ju synnerligen
vinnlägga sig om, att väl taga vara på de få naturliga resurser
som linnas och dem uti hvilka främmande nationer hafva
svårt att konkurrera med oss. Så iir likväl icke åtminstone
ännu fallet med till exempel tillvaratagandet af skogslrö,
hvaraf årligen för tiotal ja hundratal lusen mark går
förloradt i våra skogar, särskildt under sä kallade fröär.
Det måste i sanning förvåna på det högsta enhvar
sakkännare oeh utländing, dä han erlär huru litet finska
folket ännu Pöi-står sig på aLt taga vara pä sina rikliga
tillgångar pa skogsträdsfrö; ett frö som genom undersökningar
af en Sehykeler i Norge, en Bostrup i Danmark, en
Björkman i Sverige m. fi. i kvalité står vida, ända lill 80 n,,,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
