Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
Såsom princip gäller att aiVerkningeus belopp inom
första perioden bör motsvara medeltalet af den
periodiska afverkningens storlek, beräknad för bela
omloppstiden.
Beståndsmassorna i de äldre bestånden uppskattas
dels medels specialuppräkning och mätning af
brösthöjdsdiametern och höjden, dels genom att okulariter
bestämma kubikmassan för hvarje stam. Regelbundna
bestånd uppskattas också medels profytor. I de yngre
bestånden sker uppskattningen antingen på grund af
tillväxt- eller erfarenhetstabeller. För de bestånd, som
hemfalla till afverkning inom första perioden, beräknas
tillväxten i procent till midten at perioden. Tillväxten
hos de närmast yngre bestånden (II perioden
bestämmes vanligen genom att jemföra dem med resultaten at’
de specialiter upptaxerade äldsta bestånden inom I
perioden.
Det är älven tillåtet att bestämma för de skilda
bonitetsklasserna en viss virkesmassa motsvarande den
bestämda omloppstiden, t. ex. för I bonitetsklassen 275
kub. meter och derutöfver, II 225—275 kub. meter,
III 175—225, IV 125—175, V 125 och derunder. Sedan
de bestånd, hvilka borde afverkas inom första perioden,
specialiter uppskattats, bestämmes afverkningsbeloppet
för de senare perioderna genom att multiplicera de
ofvan anförda kubikmassorna per hektar med motsvarande
areal. (Se formulär O).
Af omtanke för uthålligheten tilldelar man de
senare perioderna en progressivt stigande virkesmassa.
Efter det indelningsarbetet för bela skogen
blifvit utfördt, sammanställas resultaten i öfver.sigtstabeller
af följande innehåll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
