Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Diskussionen aflopp som följer;
Förslå frågan: Förelinnes skäl att fortfarande
medgifva renegare tillstånd att utan afgift fälla
nöd-vuxna granar för anskaffande af maniar HU föda
åt renarne ander den tid desse hafva svårt att
åtkomma renmossa, — och hvilka vilkor borde härför
uppställas, ifall f rågan besvaras jakande ’f
refererades af Hofrådet E Forsström sålunda:
För besvarande af denna fråga måste åtskilliga
synpunkter lagas i betraktande, deribland:
1) Huru stort belopp granar fällas årligen för
anskaffande af nödfoder åt renar .saml bekalfenbclen och
penningevärdet af dessa träd.
2) Afkastningen al renhjordarne och uppskattning af
penningeyärdet af denna afkastning.
ü) Ar det skäl för skogsegare alt underkasta sig den
uppoffring som fållandet af granar till ifrågavarande
ändamål medför?
4’ Medför fällandet af granar till nödfoder ät renar
verklig nytta för renskötseln V
:Y) Svar på hufvudfrågan.
Den mängd renlav eller manlav, som erhålles al’ en
gran utaf medelstorlek, är ganska obetydlig, dä laven
användes till utfodring af ett så pass stort djur som
renen; lill utfodring under vårtiden eller under loppet af ell
år åtgår väl åtminstone 100 granar på hvarje ren och su
beräknas del i allmänhet. Att med full säkerhet bedöma
om och när renarne äro i behof af detta nüdfoder faller
sig ganska svårt, men ehuru renegarene vid ansökan derom
uppgifva alt behof är för handen, sä hafva åtskilliga och
kanske llertulct af dem numera kommit till insigt derom,
att det skulle varit vida förmånligare för dem själfva om
detta nöd foder ej alls skulle anlitats såsom del skelt genom
fällning af granar; ty renarne kunna vintertiden utan någon
svårighet komma ål renlaven från grenarnes nedersta qvistar,
pä hvilka denna parasit-växt hufvudsakligen lörekommer,
men då grauskogarne märkbart aftagit och fortfarande
aftaga genom dessa rensveder, aftager med det samma
tillfället att tillgodogöra renlaven från stående träd, lill stort
men för utfodringen af rendjuren.
Renarne röra sig mot rådande vindar i händelse ej
en eller annan orsak föranleder afvikelse från denna
riktning. Vid gränserna för renområdet eller der andra
länder tillstöta kan della förhållande välla stor förlust. I fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
