Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
I n h e m s k f ii r b r u k ii i n g. Slipveil iir I S Si 4.
I Tavastehus län förbrukade 4 sliperier c:a 1 Nylands „ „ 3 d:o d:o I Wiborgs „ „ 8 d:o d:o 1 Tavastehus län förbrukade en asfaltfabrik bland annat.................... 1 Tavastehus län förbrukade ett pappersbruk bland annat..................... I Aho län förbrukade ett pappersbruk bl. a. 31,130 m’J 19,575 „ 109,791 „ 8,055 „ 5,828 „ 38,400 „
Summa 212,785 ms
Af förestående uppgifter framgår att
slipvedsafverknin-gen ar 1894 uppnådde den högsta qvantitet i Wiborgs läni
med icke mindre än 209,000 m:t, medan denna i
Tavastehus, Abp och Wasa län endast uppgick till 40- à 45,000 m1
och i Uleåborgs och Nylands län till resp. 30,000 och 24,000
ms. - Om man för samma år tillägger exportbeloppet af
pitprops. som i W iborgs län utgjorde 140,407 nr’, i Nylands
län 0(5*230 m3, Aho län 29,033 m» och Wasa län 14,714 m1,
sa finner man, att afverkningen af dylikt klent virke under
ifrågavarande år i Wiborgs län uppgått till inemot 350,000
ma eller ansenligt större belopp än i de öfriga angifna
länen lillsämmantaget.
Att Wiborgs län varit hemsökt al en sliillvis
devasta-tiv klenvirkesafverkning bekräftas äfven genom den skildring
af förhållandena i länet, som uti tidningen Päivälehti (sept.
i en serie artiklar afgafs af dess reporter, hvilken
framhåller ibland annat alt i kustsocknarne närmast vester och
öster om Wiborg hela hvars skog totalt nedhuggits så att
qvadratkilomøtertal kalsköflado marker kvarstå och att
mångenstädes sålunda fullkomlig skogsbrist kommer att råda.
Men oaktadt landets skogar ställvis varit ulsatta för
öfvergrepp vid klenvirkesafverkningen och skogslagens förhud
mot kalafverkning af större ytor eller devaslatiou ej heller
allestädes blifvit strängt efterlefva, har likväl såväl genom
exporten direkte som genom de inhemska fabrikerna landet
indirekte tillförts ansenliga penningesummor, och vid
upp-arbetningen äfvensom Iransporten af virket har ytterligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
