Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151)
Viljakkala Karhejärvi (U. montana), mellan Viljakkala
och Näsijärvi (omkr. 61° 40’, nppg. af F. Nylander aug.
f’. effma, ej upptagen på kartan), Längelmäki Läkänen
(U. montana), Korpilahti Oittilankylä (ligger öster om
Päijänne 61° 56’) (U. montana), Kerimäki Haapalahti
by (U. montana), Ruskeala [marmorbrott] (U- montana).
Suistamo på vägen till Uuksunjärvi. — Såsom planterad
går almen väl i Jakobstad och i Wasa (hvardera arten);
äfven små själfsådda telningar äro iakttagna på den
senare orten. I Uleåborg fryser den ner, men fortlefver
med starka nyskott fråii basen.
Ek (Quercus pedunculata) bildar ehuru sällan små
skogsdungar eller rättare lundar i syd vestligaste delen
at landet äfvensom något oftare i sydöstligaste delen
och förekommer här äfven ehuru tämligen sällsynt blaud
andra träd; i do öfriga delarne af sydliga Finland är
arten ännu mera sällsynt. Artens ntbredningslinie går,
så vidt man nu känner, på följande sätt: Gustafs
Ly-pörtö, Gustafs Salmiitta, Töfsala N om Ketarsalmi sund,
Mietois Saaris just vid Laajokis utlopp (60° 38’), Åbo
Runsala och Raunistula Vätti, Piikkis kyrkoherdebolet, Sagu,
Halikko nära kyrkan och Vaisakko, Uskela Karlberg,
Karislojo Tallnäs, Lojo Isosaari och Karkali, Vihtis
Lahtis, Esbo mellan Bodträsk och Grundträsk, Helsinge
kyrkoby (äldre uppg. af Hj. Umoni) och Nordsjö Tomtbacka,
Borgå Ekudden i Steusböhle fjärden, Kråkö ochVirvik;
sedan är den ej känd förr än från Säkkijärvi Ristiniemi,
Muhulaks och Niemenlauta (mellan Nisalaks och Repola),
vidare Wiborg Pampunsaari, Tammisaari (u. v. om
Wiborgs stad i d. n. 60° 43’) ocli Liimatta, Johannes
Luu-rinsaari, Kuolemajarvi Taat.ila och Kivinebb Rasala o.
Voipiala. Se f. ö. om artens utbredning särskildt i östra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
