Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
kosligliel hvarmed staten utdelat pension åt orkeslösa f. d.
skogvaktare. Någon förhöjning af delta underslödsbelopp
kunde visserligen vara af behofvet påkallad, men i sådant
fall borde någon kassa bildas, hvartill skogvaktarene sjelfva
genom årliga afgifter skulle bidraga, men den knappa aflöning
skogvaktarene för närvarande åtnjuta tål ingalunda vid afdrag.
Men icke allenast gamla och orkeslösa skogvaktare
äro i behof al understöd, jemväl skogvaktare-enkors läge
kan i många fall vara högst behjertansvärdt. Man tänke
sig en af en skara små barn, omgifven skogvaklarehustru.
som med ens genom dödsfall beröfvats familjens stöd,
försatt i det svåra liiget att med två toma händer underhålla
sig sjelf och sina barn, af hvilka do yngsta fordra sländig
eftersyn och hindra modren att söka arbetsförtjenst. Äro
barnen fullväxta, erhåller modren vanligtvis hos dem sitt
un-derhåll, mon i förenämnda fall är familjens läge svårast
och skulle nödvändiggöra bildandet af en peusionskassa för
skogvaktare-enkor och efterlemnade minderåriga barn.
Huruvida kronan skulle gifva bidrag härtill är svårt alt
förutse, men kan man ju hoppas derpå, ifall skogvaktarene
från sin sida vore villige att afstå vissa procent af sin
aflöning till kassan, såsom tjenstemännen li 11 civilstatens
enke- och pupillkassa. Men då skogvaktare aflöningcn för
närvarande är ytterst knappt tilltagen, så motsätta sig
största delen af dessa helt säkert hvarje afdrag, till huru
nyt-tigt ändamål som helst, och så har ju äfven förut skett då
enahanda förslag tagits tills lais. Emellertid är det
antagligt att skogvaktarenes ställning i en snar framtid undergår
förändring i åtskilliga afseenden, och då voro allt skäl alt
ånyo upptaga ärendet till behandling.
Hra E. Wlehmunn. Vuonna 1884 on
Metsänhoito-hallitus Metsänhoitoyhdistyksen esityksestä tehnyt kokeen
tällaisen eläkekassan aikaansaamista varten, kun
nimittäin metsänvartioilta kysyttiin tahtoisivatko
vuosipalkastaan sitoutua suorittamaan jonkun osån kassan
muodostamista varten. Otaksuttavasti tähän kysymykseen saadut
vastaukset kumminkaan eivät olleel suotuisat, koska mitään
tulosta tämän johdosta ei ole saavutettu, eikä asiaa
virallisesti sen koommin ole otettu esille. Aivan luonnollista
onkin etteivät metsänvartijat suostuisi luopumaan
vähäisestäkään osasta palkastaan, joka on kokonaan riiltämälöiu
yhden ainoan hengen toimeentulolle, saati sitten perheellisen
miehen. .Niin tärkeä kuin asia olisikin, niin en luule sen
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
