Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
till först de till nämnda möte af forstonästørcn Ii. Montall
och Doktor A. Blomqvist afgifna referaten, hvilka ingå. i
fjortonde bandet pag. 24—31 af Forstforeningens
meddelanden.
Hra Hannikainen luuli ettei hioma- ja propsipuiden
hakkauksesta vielä ole metsillemme syntynyt suurempia
vaurioita, niiden ulosvienti kun alkoi vasta v. 1890. Hakkaus
on kuitenkin herättänyt suurta huomiota ja vaara siinä
piileekin metsillemme, ellei silä johdeta oikealle tolalle. Kun
arvoton tavara pääsee arvoon syntyy siitä hurja keinottelu.
Vaan aikaa myöten tasaantuvat hinnat ja silloin supistuu
hakkuukin. Puheena olevien puiden ulosvienti onkin
vuodesta 1895, jolloin se oli korkeimmillaan, tuntuvasti
vähentynyt ja hakkaus varmaankin piakkoin tulee seuraamaan
järkiperäisiä sääntöjä. Muuten hioma- ja propsipuiden
hakkaus ei ole metsänhoidollisella kannalta mitenkään
haitallista. Valtion virkataloilla harjoitetaan tällaista hakkuuta
talouskaavau mukaan. Puh. puolti edollisen referentin
antamia hakkausohjeita vaan piti pääasiana että
metsänomistajat maksutta ja helposti sekä joutuisasti voisivat kääntyä
asiantuntevien kaupanvälittäjien puoleen ja että tähän nähden
metsänhoidon neuvojia saataisiin yksi joka lääniin.
Hr Borenius. Såsom redan af referenterne llerrar
Montell och Blomqvist vid senaste årsmöte framhållits, är
det under en jemförelsevis senare tid som
afverknin-gen al slip- och cellulosavirke hos oss förekommit, af
det skäl naturligtvis att bela denna industri tilLkommit först
under en jemförelsevis senare tid och ändå senare funnit
väg till vårt aflägsna land. Det var nämligen lorst år 1843
som den nyligen aflidne F. G. Keller i Sachsen på en
vanlig slipsten utförde de första försöken alt framställa
mekanisk trämassa, hvilka försök ban sedermera i något större
skala fortsatte vid den två år derefter iuküpta lilla
„pappers-(|varnen" Kiihnheide i Sachsiska Frzgebirge. Härmed var
visserligen uppiinningen gjord i sin första, ofullkomliga form,
men först sedan Heinrich Volter, till hvilken Keller,
tvungen al medellöshel, år 1840 sålt sin idé för en obetydlig
summa, konstruerat de sinnrika slipmaskiner, hvilka ännu
i princip tillämpas, kunde det första Iräsliperiet anläggas i
hörjan af 1850 talet af lirtnan Kiibler & Niethammer uti
Kriebstein i Sachsen. Till följd af det allt mera ökade
behofvet af isynnerhet sämre papperssorter och tryckpapper
utvecklades industrin hastigt och tog allt större
proportioner, men då den vid träsliperierna dels genoin våt, dels ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
