Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
on rikare lingonskörd. Men ehuru de timmerträd, som pà
nämnda säll gingo upp i rök, kunna uppskattas till I
useuden, var denna skada dock ringa i jemförelse med den
ödeläggelse, som begynte gripa omkring sig, då de såsom
fullkomligt värdelösa betraktade skogarna blefvo föremål för
uppmärksamhet uloin landet, Företagsamma personer och
bolag begynte i större omfattning tillhandla sig skogar och
gynsamma priskonjunkturer stegrade spekulationerna ännu
mera, men i regeln egnades ingen tanke åt skogens
återväxt. Sä längo marknaden fordrade endast gröfre
dimensioner var faran häraf ej stor, men så snart klenare virke
började vinna afsättning b ef ställningen hotfull, då
kal-afverkning af större områden kunde ifrågakomma.
Farhågor för skogsbrist föranledde också regeringen att år
1873 nedsätta en komité för alt taga kännedom om
skogs-afverkningarnas utsträckning och deras möjliga följder för
landet. Resultatet af denna komilës arbete blef
spridandet af kännedom otn skogarnas vigt och betydelse samt
deras skötsel och afverkning, i hvilket afseende
skogsvak-tareskolan pa Evois inrättades år I87ü och tvänne
skogs-instruktörer, hvilka emot en afgift af 3 mark om dagen saint
fri kost och bostad aga tillhandagå allmänheten med råd
och upplysningar rörande skogsskötseln, anstäldes år 187*.
Den konservatism, som är rådande särskildt hos vår
allmoge och som vallar att allt nytt emottages med misstro, har
emellertid verkat atl skogsinstruktörernes arbete icke krönts
med den framgång, man hoppats. 1 dag som är,
bedrifves skogshushållningen på en mängd lägenheter på det
fäderneärfda slösaktiga sättet. Till byggnads- och aunal
hus-behofsvirke tagas sålunda de vackraste och bästa träden
och undertryckta qvistiga stammar, som väl skulle kunna
användas för sådana ändarnål, qvarlemnas. Brännveden
upphugges ofta af grof timmerskog, ehuru skeletter och
vind-fållen finnas till öfverflöd. För erhållande af ladugårdsslrö
och löf nedhuggas växtliga och välslutna, medelålders
be-ståud, hvarvid stammarna qvarlemnas att ruttna i skogen.
Då mångenstädes ströbeholvet uppgår till 50 å 60 lass per
år och för halfva antalet lass de nedhuggna träden blifva
qvarliggande i skogen, blir den genom ströhyggena
uppkommande skadan ej obetydlig. På samma säll är det med
uttagningen af kolveden saml hägnadsvirkel, hvartill en
orimlig mängd virke åtgår i följd af våra i oformligt långa
och smala remsor skiftade egor. Till pertämnen åter väljas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
