Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17fi
märkena efter gnagarens tänder ännu voro tydliga på
trädens stammar.
Årskottens längd hos tallen har befunnits utgöra
1,5—20.0 cm. Den vanligaste längden för årskott hos
unga i full växt varande tallar är 8—10 cm.
Toppskottet hos träd i exponerade lägen befinnas ofta hafva
gått ut. Det är icke sällsynt att i Lappland på äldre
tallar finna en några meter lång „torrspirau vid sidan af
stammen. Denna, som oftast förekommer på nordsidan
af trädet och derför i norra Finland fått namnet
„pohja-senkara", är trädets ursprungliga hufvudaxel, som
förtorkat och blifvit ersatt af ett sidoskott, hvilket sedan
utvecklat sig till topp och stam.
Snötrycket verkar icke i Lapplands skogar på samma
sätt som sydligare. Den rådande låga temperaturen gör
snön lätt och förminskar dess sammanhållighet, hvarför
snöbrott högst sällan förekommer. Deremot hafva
plantorna mångenstädes uppenbarligen lidit af snötryck tills
de uppnått en höjd, som sträcker sig öfver det vanliga
på trakten förekommande snölagret.
De rön jag i lappmarken gjort om tallens
tillväxt-förhållauden framgå ur följande tabell:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
