- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / Femtonde Bandet. Första-Andra häftet /
188

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

De plantor, som finnas vid de flesta grangrnpper i
Lappland, utvisa, att graneu derstädes förmår utbilda
grobara frön, som sedan kringspridas af vinden. Men
att. en gran, såsom den vid Aksujärvi, står fullkomligt
ensam i björkskog på torr mark, då på tiotal kilometers
omkrets inga andra granar påträffats, torde böra
tillskrifvas, icke skogselden ej heller vindens förmåga att
förflytta växtfrön till aflägsna platser, utan vissa fåglars
vana att bära kottar, stundom ganska långt från det
ställe, der de tagit dem.

Iakttagelser om hackspettens tillvägagående vid
förtärandet af tall ocli granfrön bar säkert enhvar, som
vandrat i skogarna, gjort. Men vill jag likväl — då jag
som en möjlighet antager, att en hackspett från någon
långt aflägsen gran burit fröet till den plats, der
nyssnämnda träd sedan uppspirat — omnämna, det jag en
gång i närheten af ganda Wasa gifvit akt på, hurusom en
Picus martius under förloppet af en dag, med kortare
och längre mellanskof, i sin näbb transporterade den ena
grankotten efter den andra från ett enstaka granbestånd
till en trakt, som tycktes vara belägen rätt långt borta.
Efter upprepade fåfänga försök att få reda på den plats,
dit kottarna sålunda blefvo forslade, fann jag slutligen
mot qvällen, på cirka 2 kilometers afstånd från det
förstnämnda stället, på en med tall beväxt mouiark, der
inga granar i närheten syntes till, en gammal stubbe, i
hvars sida spillkråkan inhuggit en så beskaffad skåra,
att en grankott, när den med basen förut trycktes ned i
fördjupningen, satt så stadigt, att hackspetten beqvämt
kunde utplocka fröna från kotten. En ansenlig hop at
frötoma kottar låg invid stubben, vittnande om att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:39:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/15/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free