Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
genom sin närvaro bortskrämt vildrenhjordarna från dessa
trakter. Sådant låter dock föga troligt, då renen
sommar tid helst håller sig högre upp i fjälltrakterna och
den först på hösten kommer ned till skogslandet, vid
hvilken tid arbetarena från guldvaskeriområdet redan
dragit sig till sina hemtrakter.
Antagligare är då det förstnämnda, nemligen att
lapparnes kringströfvande jemte hundar i fjällen förmått
vildrenen att draga sig bort från Inari. Sin tillflykt
togo vildrenhjordarna derifrån först till den vidsträckta
Saariselkä fjällgruppen i Sodankylä och nu torde dessa
djur snart öfven från sistnämnda trakt draga sig inåt
ryska lappmarken, sedan också i Saariselkä lappar
nedslagit sina bopålar.
Beträffande renlafveus återväxt har jag trott mig
komma till erfarenhet om följande omständighet:
Om renlaffältet skadats af fureld, så uppkommer det
första tunna lagret af lafvar inom 20 år; ett laftäcke,
som utgör ett knappt bete för renar, under förloppet af
30 år; ett laftäcke, som kan användas tör insamling,
inom 50 år.
Om lafven blifvit förstörd a/ renar, så infinna sig
de första lafvarna i ett tunnt lager inom 16 år;
ett laftäcke, som kan användas till renbete „ 20 „
d:o som redan kan insamlas för
vinterbehof..... „ 30 „
Forstmästar Silén, hvars yttranden i denna branche
måst anses vägande, sade sig vara öfvertygad om, att ett
aj elden ödelagdt renlaf] alt icke förr än efter 100 år blir
återstäldt i sitt före branden iunehaida skick.
Huru snart renlafven skall kunna bli återstäld efter
en densamma ågången skada, beror naturligtvis i de ifråga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
