Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Friherre Wrede upplyste, att sådant jemväl inträffat i
norra Finland, der flottledssyn pä grund af särskild ansökan
försiggått och Hottningsstadga utfärdats, men icke vidare
fullföljts. I deri förhoppning, att bolag för gemensam
virkcs-llottning skulle sjellmant bildas, har forststyrelsen icke
synnerligen yrkat pä att enskilda firmor skulle så att säga
ex-ploitera flottlederna, livad frågan om llottningsinspeklörs
anställande för landet beträffar, hvilken sak är nog
beaktansvärd, har denna omfattats med stort intresse al
styrelsen och är ännu under handläggning och beroende af
afgörande å högsta ort. Mon i sjelfva den nil lill diskussion
upptagna frågan fann tal. sakens framgång i mycket hero
af sågverksegarenes initiativ och iutresse för bildande af
bolag lör gemensam virkesflottning.
Hr Appelberg bolyste flottningsförbåliaridena uti
vattendraget från Puulavesi lill Kymmene elf. äfvensom
erinrade om att Kymmene aktiebolag först halt llottningsdriften
på fyra år, men att denna sedan öfvertagits af elt allin,
ilottningsbolag. livad önskvärdheten af flotlningsinspektörs
anställande vidkommer var tal. ense med hr ordf. och Frih.
Wrede.
Hr Solitander hyste tvifvel om lämpligheten att
upplåta llottningsanstaller åt enskilda bolag, tv i små åar, för
att nämna Borgå, Tessjö m. 11., kunde dylikt monopol leda
derhän, att endast några få finge eller kunde handla med
virke.
Ur Riddblin uppläste följande andragande:
Denna Iråga liar visserligen redan tidigare varit
föremål för behandling vid forstforeningens årsmöten, men i
betraktande al dess vikt för vår skogsekonomi torde man
icke lör ofta taga den till tals, åtminstone tills någon
förbättring i våra ofördelaktiga och ofullständiga
flottnings-stadgar uppnäs. Som en allmän olägenhet i de flesta fiol t—
ningsstadgar måste betraktas den, all erforderliga
upplagsplatser, vinterhamnar och flottningsbyggnader icke stå till
enhvar virkesägares fria disposition. Platser af omförmäld
art stå visserligen omnämnda i flere ordningssladgar, i endel
äro de t. o. m. till arealen begränsade, men på hvilka vilkor,
under huru lång lid, i hvilken ordning och mot hvilken
ersättning till strand-, vatten- eller flottningsbyggnadsägaren
dessa platser få af enhvar upptagas, sådant har i de flesta
fall ölverlämnats till det enskilda godtycket att bestämma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
