Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
trakthygge, som hos i allmänhet tillämpats. Man har
nemligen vid tillämpandet af trakthygge förfarit hos oss sålunda,
att skogen, oberoende af dess åldersklassfördelning oeh
af-sättningsförhållanden (eller skogsegarens behof af
skogsprodukter) delats i vissa, i förhållande till den växtliga marken,
lika stora partes, som man kallat ..periodiska hyggen". Inom
enhvar af dessa periodiska hyggen bör afverkningen pågå
under 10—20 år, under hvilken tid bela arealen afverkas,
hvaremot bela den öfriga skogen i regeln lemnas orörd.
Det ,.periodiska hygge" som utvisar den största arealen af
huggbar skog har betecknats såsom den första, der
afverkningen bör begynna, och enligt samma princip har rnan
bestämt en andra, tredje o. s. v. period iinda till 100 å 140
år framåt.
Dä man känner till, huru oregelbundna och omkastade
skogsbestånden förekomma i naturskogen, måste inan linna,
att ett dylikt tillvägagående icke är rationelt och den, som
har holst nägon erfarenhet i skogsindelning, har funnit, huru
godtyckligt periodiska hyggenas ordningsnuminer måst
bestämmas. Det kan väl knappast i något fall undvikas, atl
icke gamla eller oulhålliga beslånd komma att falla inom
de senare perioderna samt unga och medelålders bestånd
inom de första perioderna. Visserligen har man erkänt
riktigheten af principen om .,beståudsförskjulningar", men i
praktiken har man af fruktan för oordningar i indelningen
i sjelfva verket litet tillämpat densamma, synnerligast som
den icke står i öfverensstämmelse med hela metoden.
Följden blir emellertid, att den till afverkning under en viss tid
(period) afsatta delen af skogen icke motsvarar skogens
verkliga afkastning och lika litet tillgodoser beståndens
fordran på en rationel behandling som skogsegarens behof al
virke.
Man liar velat framhålla metodens enkelhet såsom en
stark sida hos densamma, och det kan icke förnekas, att ju
icke häri ligger en viss grad af sanning, då del blott gäller
att skydda skogen rnot åverkan, såsom t. ex. på
krouobo-slällen. Men då tager man hänsyn till andra än rent
forst-liga principer.
Da skogen är oregelbunden, utan någon ordnad
ål-dersklass-fördelning, ligger det i öppen dag, atl en
„period-indelning" efter lorenämda principer måste bli steril och
konstlad, som hvarken tager hänsyn till skogens eller
skogsegarens behof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
