Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
bögskogsbruk hafva sa stora företräden att öfveralt där
sådant blott kan ske det samma bör införas. Emellertid
bör detta icke nödvändigt utföras såsom kalhuggning med
kultur, utan med en föryngringstid af ända till 20 år och
därutöfver. Till detta brukningssätt hör ju äfven traktvis
blädning. Talaren sade sig alltid hafva hyst sympatier för
sistnämda brukningssätt och ville därför rekommendera
detsamma öfveralt, där tillräckligt intelligenta krafter finnas till
att fullfölja detsamma. Till och med om detta sistnämda
icke helt och hållet är fallet, bör traktvis blädning dock
anses bättre än något annat skogsbrukssätt, i synnerhet i
statens skogar.
Hr Herlin ansåg, att måttstocken för beräknande af
afvärkningens storlek bör vara föryngringens relativa
riktighet. samt beträffande indelningen åter att den ordning, enligt
hvilken föryngring kan fås att inträda inom särskilda
skogsdelar eller bestånd bör vara bestämmande för hyggesföljden.
En i ock för sig aftagande eller ringa massetillväxt är dock
bättre än intet bestånd als, såvida nämligen föryngring
uteblir efter dess afvärkning. Tal. kunde icke komma till någon
annan slutsats, än att man så strängt som möjligt bör så att
säga tillgodogöra sig den tidpunkt, då ett visst bestånd med
hänsyn till humuslagrets kondition låter föryngra sig, d. v.
s. då föryngringen själfmant begynner, bör densamma genom
lämpliga åtgärder, genom glesning af öfverbeståndet
ytterligare befordras. Men främst ansåg tal. att det bör hållas i
minnet. att sådd och plantering icke kunna under våra
förhållanden ersätta den naturliga föryngringen annorlunda än i en
försvinnande liten grad. Såsom ett >ceteruinque senseo»
beträffande trakthygge framhöll talaren: chablonmässigt »kalhygge
med kvarlämnande af fröträd» måste i dagligt bruk utrotas,
och i dess ställe införas begreppet »slutliygge» i gruppvis
föryngrade bestånd efter traktvis gallring. Svaret på frågan
ville talaren i korthet formulera sålunda: gallra där en
begynnande föryngring visar sig, och tillvaratag genom
fullständig friställning växtliga ungskogsgrupper; sluthugg äfven
traktvis i tur och ordning, där sålunda lillfredslällande gruppvis
föryngring egt rum; kalhugg endast löfskog, som föryngrar
sig genom stubb- och rotskott.
Hr Ericsson yttrade att han icke uppfattat frågan så
omfattande, som en del föreg, talare, hvilket äfven framginge
ur hans skriftliga yttrande till senaste möte. Ausåg att här
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
