Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Hr Herlin kunde ej beträffande återväxtens förhållande
till blädningen ansluta sig till något af de framhållna sätten.
Granunderväxten t. ex. var i flere fall 40—50 år gammal,
då tallen i det närmaste ernått huggbarhetsålder. Ville i fall
sådana som detta förorda, att granen till först afvärkades
och tallen först sedan tallföryngring inträdt, hvilket på den
godartade humusformen efter ett slutet granbestånd med
lätthet och rikligt eger rum. Ansåg en dylik
afvärknings-metod genomförbar och i alla afseenden praktisk. Framhöll
vidare, att man ju alltid i främsta rummet bör hafva i
ögonsikte att i sina skogar eftersträfva de värdefullaste
trädslagen och de som komma att gifva den största möjliga direkta
inkomst genom försäljning; husbehofsvirke finnes i de flesta
fall nog ändå. Uttalade tillika den öfvertygelse, att
kvarlämnande af välväxta och slutna bestånd med god tillväxt vid
traktvis afvärkning är det enda rationella och att man
sålunda borde öfvergå ifrån den gamla indelningen i
tidsperioder till forstafdelningar. eller »Jagen», hvilket äfven utan
svårighet kan genomföras.
Hr Ericsson sade sig också hafva tagit reda på de i
Tyskland rådande åsikterna om trakthygge och blädning,
men hade icke, såsom dr Blomqvist, kommit till den
uppfattning att man därstädes skulle gifva den traktvisa
kalaf-värkningen afgjordt företräde framför andra skogsbrukssätt,
ehuru ju detta brukssätt på lämpliga lokaler mycket användes.
Tal. sade sig t. ex. i Bayerns statsskogar, som till största
delen utgöres af den s. k. Bayrischer ’Wald hela dagar
hafva vandrat genom revier, hvarest man kunde se de mest
tillfredsställande och öfvertygande resultat efter en under
bortåt 30 års tid utförd blädning. Och om nu den traktvisa
kalafvärkningen värkligen vore andra skogsbrukssält
öfverlägsen, hvarför sökte man då ett annat? Dr. B. hade
åberopat sig på Danckelmann såsom en antagonist mot blädning.
Tal. hade likväl, i sällskap med D. själf, vandrat genom
bestånd i omgifningarne af Eberswald, hvarest D. höll på att
införa blädning, och hade D. vid detta tillfälle yttrat sitt
ogillande däröfver, att bayrarne ville tillegna sig uppfinningen
af den modärna blädningen, ehuru densamma, enl. D:s åsikt,
var tidigare känd och tillämpad i Preussen, särskildt i dess
ostligaste del.
Hvad åter Borggreves förkättrade blädningsgallring»
vidkom, som afser alt genom en förlängd produktionstid,
under hvilken de öfverskärmande träden, »vargarne», borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
