Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
erbjuda. Såväl hyggesytorna som hygges-åren skulle framgå
ur revierens arkiv. De ä hyggena kvarstående träden skulle
utvisa tillväxten hos det kvarstående beståndet, de skulle
gifva oss svar på den omtvistade frågan hvartill våra i
gammal skog ofta nog problematiska s. k. timmerämnen
egentligen duga.
Jag vill fatta mig kort vis à vis den senare delen af
diskussionsfrågan. Jag önskar blott framhålla alt långa
tidsperioder innan hygget återkommer äro förkastliga.
Föryng-ringen tager näml. ej fart utan blir undertrykt och lider
dessutom större skada genom en senare afvärkning.
Dessutom blir det svårare alt, sedan plantskogen uppväxt till
ungskog, få föryngring på luckorna. I mellersta delarna af landet
tyckes allmogen erhålla en förvånansvärd! god föryngring
äfven i tallskog genom att snart sagdt hvart tionde år
företaga en general utplockning af det utvuxna sågtimret.
Vidare vill jag påpeka att man ej af lust att erhålla groft
timmer bör spara bestånden tills de i högre grad börjat glesna.
Under den gamla, glesa skogen uppkommer en massa sådan
föryngring, som enligt mitt förmenande ej bådar godt för
beståndets framtida afkastning. Jag fäster herrarnes
uppmärksamhet på granunderväxten, som inom kronoskogarne
betäcker kvadratmiltal torr tallmo. Man bör enligt min lanke
börja med blädningen i ett bestånd redan då ett äfven
ringare antal träd uppnått timmerdimensioner. Den första
ut-blädningen rubbar då ej i nämvärd grad slutningen, men
den påskyndar tillväxten- Den andra blädningen, åtföljd af
uttagning af skadade och undertrykta stammar gifver oss
redan en dunklare fröträdsställning. Den tredje utblädningen
blir i detta fall oftast redan ett sluthygge.
Hr -4. Blomqvist understödde på det varmaste de
framkastade förslagen, lian hade ej fått klart för sig om
hr Tammelanders yttrande gälde blädning i privatskogar och
omfattande hela landet.
Hr Tanimelander upplyste att han afsett all blädning;
ansåg det vara af intresse att erfara huru den planlösa
blädningen i privatskogarna gestaltat sig.
Hr A. Blomqvist ville inskränka sig blott till
timmer-blädning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
