Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
park. Såsom mest betydande har den skada, som älgen
förorsakar i unga tallskogar genom att afbryta och afbeta
ungtallarnas toppar och kvistar ådragit sig forstmäns
uppmärksamhet. Sålunda har forst.mäslar Fr. Ehrström i
Finska ForstfÖreningens meddelanden Ar 1888 publicerat sina
iakttagelser om älgens skadlighet. Dock torde åsikterna i
älgfrågan vara delade bland forstmän.
I de skogar, där älgen har sitt tillhåll, är man i tillfälle
att se afbrutna ungtallar, dels spridda här och hvar. men oftast
i större mängd på ett ställe, sà att stundom unga tallar i
massor äro förstörda af älgen på en större yta.
Hufvudsakligen äro 2—3 meter höga träd mest utsatta för djurets
angrepp. För att åtkomma toppen och de högre sittande
kvistarne afbryter det tallen vid manshöjd eller högre upp,
så att toppen blir hängande. Emedan älgen vanligen äfven
afbetar de öfversta kvistarne nedanför den afbrutna toppen
kan en sålunda misshandlad tall sällan repa sig genom att
bilda ny topp, utan den för ett tynande lif en tid och
upptager plats till förfång för möjligen oskadade, närstående
ungtallar eller uppkommande plantor. Stundom kan dock
en af älg afbruten unglall fortsätta att växa genom att bilda
en ny topp, men stammen blir då ofta tvågrenig eller på
annat sätt krokig och missbildad. Med förkärlek synes älgen
beta i tallunderväxten i gamla bestånd, kanske därför att de
af beskuggning lidande tallarne äro smäckrare och lättare att
afbryta, eller emedan kvistarne möjligen äro mindre
katl-haltiga. Men äfven härigenom kan älgens ingripande i
skogshushållningen vara till stort men i synnerhet för återväxten
vid tiramerblädning eller bliidning i allmänhet och medföra
kostnader för bortrödjning af skadad underväxt, som, ifall
densamma fått växa i fred. hade kunnat bilda duglig
ungskog efter öfverständarenas afvärkning. Att älgen lika gärna
angriper alldeles frodiga ungtallar och äfven tallplantor kan
man iakttaga t. ex. i Pällilä kronopark såväl på flere
års-hyggen som annorstädes i skogen. Af älgens betande blifva
de upprepade gånger afbitna tallplantorna buskformiga och
vanskapliga, om de icke alldeles gä ut. Stundom uppryckas
de äfven med rötterna. Däremot svnes älgen alldeles lämna
i fred sådana planterade eller sådda ungtalls- eller
plant-bestånd, som i följd af markens torrhet Och magerhet eller
af andra orsaker förete ett tvinande utseende (t. ex. ä
Vierusten-kangas. Lehmiojankangas och Palokangas moar i Pällilä
kronopark). Äfven har jag tvkt mig märka att älgen icke rör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
