Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
handa föremål, mest på stående stammar af tall, gran, torra
furor, björkar etc. Under hvilan höllo de vingarna utbredda.
Ända till medlet af september observerade man fjärilarna
talrikt, men därefter började deras antal starkt aftaga och
omkring den 1 oklober såg man knap| en enda individ mer.
Området för ifrågavarande fjärilarts massuppträdande
intager en areal af ungefär 1,500—2,000 hektar skogsmark
och omfattar flere kronotkogsmarker vid Levijoki biälfs
källflöden öster om Äkäsjärvi och söder om Jerisjärvi sjöar.
Såsom hufvudhärd för larvernas härjning må nämnas
Kolva-lehto och delar af Kolvakero, hvilken sistnämda mark ensam
innefattar c. 900 hektar och är starkt kuperad, så att den
med en af sina toppar (= iinska »laki >) når upp ända I ill
trädgränsen. Härifrån utbredde sig larvhärjningen öfver bela
Kolvakero med dess många slakia» samt till angränsande
skogsmarker, Laavirova i söder, Portlalaki, Mustakero,
Ruko-kero och Porttakuusikko i norr och öster samt Matinvaara i
väster. Af dessa har jag själf genomvandrat Kolvakero,
Laavirova, Matinvaara och Porttakuusikko; uppgifterna om de
öfriga markerna hafva lämnats af skogstaxator Nyman.
Området i fråga är på ett ungefär utmärkt ä bilagda karta
såsom en ö-hörning med Muonio sockenrå som västgräns.
Likväl kan nämnas, alt fjäriln anträffades äfven å tillstötande
marker inom Muonio socken - huru långt, kan jag ej säga,
men troligen bildade Äkäsjärvi gräns i väster.
Hvad intensiteten af larvernas angrepp på bladen
beträffar, torde detta framgå af bilagda teckning. Man ser häraf,
att larvernas käkapparat ej torde vara illa utrustad, då
larverna ej allenast frossat på bladskifvan utan äfven mäktat
med bladnervaturen. Endast bladskaftet och basen af
huf-vudnerven har fullt troLsat hvarje angrepp (de bladlösa
bladskaften äro af mig afskurna för att få teckningen af de
öfriga bladen tydligare!). Om arten af larvhärjningen kan ännu
nämnas, att enstaka och högre upp på höjderna växande
träd blifvit häftigare anfriitta än lägre ner i dalsänkorna
belintliga och gruppbildande individer. På det hemsökta om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
