Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier öfver Finlands torfmossor och fossila
kvartärflora
af Gunnar Andersson.
Med 21 figurer i texten och 2IU figurer à 4 taflor. Helsingfors 1898.
Sä intensivt det kvartärgeologiska arbetet i vårt land under
hufvudsakligen det gångna decenniet Un varit, så har dock en del dilraf
torfniossestudiet intagit en högst undanskymd att ej säga försummad
plats. Och dock äro de data, som vinnas från dessa i vårt land så
utomordentligt talrikt förekommande bildningar belt säkert högeligen
intressanta, såsom a£ nu föreliggande kvartärpaleontologiska arbete
framgår.
Gunnar Andersson, som med reseunderstöd af Letterstedtska
Föreningen besökte vårt land sommaren 1894 hufvudsakligen för att
utreda i hvad mån den skandinaviska halföns växtvärld rönt inflytande
af en öster ifrån kommen invandringsilora, redogör i ofvan anförda
studier för de resultat han vunnit vid sina i fältet gjorda
undersökningar. Jämte en mängd för botanisten intresseväckande
meddelanden ingår i uppsatsen också dylika som för forstmannen bör hafva
värde. Sålunda behandlas i ett särskildt kapitel våra skogars
utvecklingshistoria. Den första skogsbildande vegetationen i vårt land, sedan
den stora inlaudsisen dragit sig tillbaka till Norges högfjällstrakter och
Feno-Skandia begynt höja sig ur det senglaciala hafvets salta böljor,
utgjordes af den numera högnordiska Dryas florans krypande, snåriga
buskar, hvilka uthärda en årlig medeltemperatur af omkring — 5" C.
Denna flora efterträddes i Skandinavien af björkens, tnen om så varit
förhållandet äfven i Finland, säger författaren, kan ännu ej med
säkerhet afgöras. Från ancylustidens första skeden härröra de äldsta
finska fynden af tall. Klimatet förbättrades emellertid under
årtusendenas lopp och på de bördigare markerna inträngde eken, som nu blef
skogbildaude längs vida arealer i södra Finland. Järnte detta träd
fö-refinnes i sydliga Finlands torflager från denna tid räster af lind.
Ekens invandring i landet skedde med all sannolikhet före litorina
sänkningens maximum. Efter det landet ånyo begynt höja sig, intin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
