Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
såtnrhtg, större beskuggning af trädet o. s. v. I fall sådana som dessa
påskyndas uppnåendet af tjocklekstil] väx tens maximum.
Af särskilda tabeller framgår, att i allmänhet reaktionsförmågan
hos gamla stammar, hvilka länge stått i slutna bestånd, genom
ljushuggning icke i väsentlig mån kan stegras, då träden redan nått
kulminationspunkten för vegetativ verksamhet. Ett. annat är förhållandet
med unga träd, hos hvilka denna kulmen ännu icke uppnåtts.
Genom att påvisa yttillväxtens stora period hos tallen, kullkastas
K. Webera oeh andras påståenden, att yttillväxten, sedan ett visst
»jugendstadium» uppnåtts, låter sig uttryckas genom en aritmetisk
serie, i det att den årliga medelyttillväxten hos hvarje tvärsnitt sknlle
förblifva oförändradt densamma. A priori kan ju redau mycket
invändas mot en dylik »allgemeine Wuehsgesetz», som oberoende af såväl
inre som yttre krafters invàrkan i olika kombinationer söker att bringa
tillväxtgången under oket af en enkel formel. Vetenskaplig är i ingen
händelse Webers uppfattning och, såsom Schwartz genom exempel
visar. äfven praktiskt värdelös.
I kap. 111 ingår förf. på en undersökning af insekthärjningars
inflytande på tjocklekstillväxten. Han betraktar särskildt härjningar
af nunnan Liparis monadia, frän dylika af Gastropacha pini och
Geo-ruetra piniaria. Medan de tvänne sistnämda ej i altför hög grad
nedtrycka tillväxten under härjningsepokerna, synes däremot nunnan i
väsentlig grad verka hämmande på vt- eller tjocklekstillväxten.
Tillväxten förminskas ej allenast under själfva härjningsåret, utan äfven
första och eventuelt andra året efter härjningen. Därjämte påvisas i
arbetet, att en förskjutning af yttillväxten till fördel tör de öfre
skifvorna gör sig allmänt gällande äfven under insektbàrjuingsår. Detta
förklarar författaren hero på, att den eventuelt störda kraftjämuvigten
i de öfre partierna at stammen fordrar en starkare aflagring af
assimilerade ämnen här till dess, att stammen till hela sin längd har
proportionell motståndskraft mot yttre agentier (t. ex. vinden). Dock
By-nes någon allmän regel i detta hänseende ej kunna uppvisas, ty
exempel finnas, att äfven basala skifvor under och efter härjningsår nått
större yt tillväxt än skifvor tagna under kronan.
Frånser man från den s. k. stora periodens mera konstanta
förändringar i tjocklekstill välten, så ser man på hvarje sektion af
stammen äfven betydliga språng såväl i ytinnehållet som i ringbredden
under särskilda år eller mindre perioder af år. Dessa senare
förändringar bero på skiljaktighet i temperatur- och fuktighetsförhållanden.
Dessa tvänne faktorers inverkan tages till tals i kap. VI.
För att systematiskt kunna utforska de inflytelser dessa
sistnämda faktorer utöfva pa tillväxten, undersökta Schwarz särskildt
tallar tagna från torra moar, från fuktiga eller friska marker samt sump-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
