Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
inverkan tryck och drag utöfva pil trädstammen. Resultatet af
undersökningen gifver vid handen, att excentriciteten hufvudsakligen
lieror pà det tryck stammar öller grenar varit utsatta för, ity att
en större tjocklekstillviixt alltid företinnes pà den sidun, som varit
utsatt för trycket. Af de exempel, som anföras, visar sig i de flesta
fall viuden som den faktor, hvilken befordrar en mera öfvervägande
ensidig tillväxt. Sålunda anföres tallen N:o 18, hvilken den sydliga
vinden haft tillfälle att oafbrutet böja inot norr, hvarför denna sida
af stammen ar extremt starkt utvecklad. Ej ens den tidigare och
mera uthålliga uppvärmningen om våren har förmått upphäfva vindens
värkan. (Tallen var fristående mot söder.)
Angående det i longitudina! riktning verkande tryckets inllytande
l>å tillväxtens olika afsättning, hänvisar författaren till de af honom
gjorda beräkningarne, hvilka gifva vid handen, att äfven för detta fall
tallstammarne äro afpassade till bärare af största möjliga tryck och
således tillväxten beroende af trycket olika intensiv på olika punkter
uf stammen Särskildt beaktas ansvällningen vid rothalsen.
I många afseenden högeligen intressant är kap. VIII. som hand
lar om förhållandet emellan tryckets inverkan på tjocklekstillväxten
jämförd nied andra samverkande faktorer, livad först beträffar tid
punkten och orten för årets tjocklekstillväxts begynnande, säger
.Schwartz, att. ban liksom Hartig kommit till den uppfattning, att
tjocklekstillväxten begynner i de öfre partierna af stammen
tidigare än i de nedre. Detta kan ju bero på fördelningen af värme
på våren.
Däremot tonle det allmänt kända förhållandet, att trädstammars
basala partier såväl relativt som absolut taget visa större yttillväxt
än de öfre, icke beto på näringsfaktorers inverkan, såsom Hartig
påstår. ulan torde äfven här mekaniska faktorers inverkan vara de ut
slaggifvande. Friställes ett i slutet bestånd vuxet träd plötsligt så
stiger tillväxten, särskildt vid stambasen analogt med de förändrade
mekaniska fordringarne, i det att genom friställningen äfven kronans
nedre partier utsättas för vindens påvärkan, hvarigenom de nedre
delarne af stammen blifva utsatta för böjning och tryck i högre grad
än förut. Hos stammar, som blifva undertryckta däremot, synes
förhållandet vara motsatt. Här kan tjocklekstillväxten hufvudsakligen
afsätta sic i de öfre partierna af stammen.
Senare delen af arbetet behandlar senved (=höstved) bildningen.
Som mål för arbetet betecknar författaren undersökningen af de
faktorer, som utöfva inflytande pà utbildningen af mekaniska ,celler
hos tallstammen, hvarvid dock naturligtvis i första rummet
hänsyn bör tagas till dessa cellers ursprurgliga fuvklxon som
vatten-ledningsorgan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
