Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
finna sitt uttryck i en stegrad växtenergi. Ju större denna senare iir,
dee» långsammare inställer »ig vid lika tryck bildningen af senved.
Beträffande det inflytande, emu olika starkt tryck utöfvar på
bildningen af senved, framhåller författaren, ntt på excentriskt växla
stammar senvedens förhållande till förveden är högst olika pA
tryck-ocli dragsiilan. .SA utgjorde senvedsprocenten hos en dylik stam på
trycksidan ÖS 0 n, medan dragsidnn blott uppvisade 10 115%. SA stora
differenser förekomma ej på mera normalt växta stammar, men i de
||esta fall, Hilger Schwarz., förefinnes pfl trycksidan af stammen
proportionsvis mera senved.
Som allmänt giltiga satser uppställas: för fastheten hos veden
är förefintligheten af den absoluta mängden mekaniska elementer ut
slaggifvande och senvedsprocentens storlek bestämmer hårdheten hos
Iräilet (veden).
Sen ved en synes också absolut taget variera i hög grad i olika
delar af stammen. 1 allmänhet kan man säga, att den aftager ned
ifrån uppåt. Hock påvisas, att en viss relation förefinnes mellan
senvedsprocenten och yttillväxten, som ju enligt hvad förut, påvisats, vi
sur ett variabelt uppträdande längs stammen. Det är dock ej allenast
stammens fordran på största möjliga hållfasthet mot böjning, som
utgör (len enda orsaken till senvedens större frekvens i
stain-delarne, utan är del kanske i ännu högre grad det longitudinell ver
kände trycket, belastningen per ytenhet, som åstadkommer nämnda
effekt.
Såsom af en massa tabeller framgår, är senvedsprocenten högst
varierande under olika år och beroende af årsringnrnes bredd. Mos
mycket breda årsringar, altsà sådana, som visa kraftig växtenergi,
hafva i regeln de smalare årsringarne en större aenvedsprocont; veden
är i detta fall hårdare ju smalare årsringarne äro. Och omvändt.
Mos siamdelar med ringa växenergi hafva de bredaste årsringarne den
högsta senvedsprocenten. Sjunker därför tillväxten betydligt, så är
veden hårdare ju bredare ärsringarue äro.
Men den årliga senvedbildnängen influeras också af andra fak
torer än blott mekaniska. Af de förra anför författaren t. ex.
klimatiska. Då Benvedens bildning i trakten uf Eberswalde börjar i slutet
af juli och början af augusti, så undersöker Schwarz, om väderleken
under denna tid utöfvar något inllytaude och kommer till det resultat,
att om augusti är ton, så iir Benvedbildningen ringa, under det att
ar med riklig nederbörd under denna månad uppvisa en hög seuveds
procent.
Näst sista kapitlet egnas vattenhaltens oati transpirationens in
verkan på senvedens bildning. Författaren förkastar alldeles åsikten,
att rikare tillförsel af vatten om våren och försommaren i trädstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
