Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2fi 7
massformiga, öfvergår genom lager af hornblendegneis i NE
till granitgnieis, i E och S till fylliter, kvartsiter och dolomi
ter. Åtskilda från dessa genom förkastningsklyftor, de
nuvarande insjöbäckena Nivajürvi, Jyrhämäjärvi, Auhtijärvi.
Tuuti-järvi samt. Sieppijärvi. anträffas som en fortsättning af det
nordöstra gebitet ett granitgneisomräde, som frän den nämda
förkastuingszonen sträcker sig till ryska gränsen.
Alla dessa bärgarter, såväl de massformiga eruptiva
som de sedimentära, hafva genom bärgkedjevockningar bragts
ur sina ursprungliga lägen samt äro numera uppresta till
lägen varierande mellan 304—90° från horisontalplanet. Den
synliga bärggrunden utgöres därför numera endast af de
yttersta spetsarne af de ursprungliga bärgarternas lager
och skiktkanter. Betraktar man från ett högre beläget ställe
ett dylikt pä kvartära aflagringar blottadt landskap, sä ser
mari att bärggrunden är vågig beroende pa att vissa lager
och skikt äro mindre motståndskraftiga mot atrnosfärilier än
andra, hvarför dessa, sedan vittringsprodukterna
borttransporterats, framstå som vägdälder i förhållande till de mera
motståndskraftiga vågkammarne. Att äfven den stora
inlandsisen kraftigt bidragit till att utmodellera såväl större som
mindre ojämnheter i bärggrunden är gifvet. 1 vågdalarne
och öfriga ingröpningar i bärggrunden samlar sig gärna vatten.
Under de kvartära allagringarna kan man därför äfven
förmoda att dylika vattenanhopmngar beroende på
bärggrun-dens ytkonfiguration skola finnas Är nu det lösa jordläckel
ej synnerligen mäktigt så invärka dessa vattensamlingar
naturligtvis i hög grad till att förändra jordmånens fysikaliska
egenheter. Marken blir frisk, kanske väl på sådana ställen.
Här männer sig hell säkert en riklig mossvegetation, i all
synnerhet om såsom vi sett. klimatet är gynnsamt.
Tillkommer försumpning från kringliggande våta marker är det lätt
att inse, all en ursprungligen frisk högmo rätt snart skall
degenerera. Exempel på dylika marker i alla
öfvergangs-stadier äro ej ovanliga i den stränga granregionen i
Kuolajärvi (Tall. 5). Af det ofvan sagda framgår att äfven jordmå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
