Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
I sitt ofvannämda tillåtande beträffande
Landtbruksstyrelsen.* förslag om inrättandet af nya skogvaktareskolor
anför Forststyrelsen. att erfarenheten från Sverige, där kurserna
vid skogsskolorna äro t-åriga, är fördelaktig. Sä alldeles
fördelaktig lärer denna erfarenhet dock ej vara säges det I
Norge skall förhållandet vara detsamma nämligen missnöje med
de 1-åriga skogvaktareskolorna, hvilket sakförhållande äfven
blifvit pa ett af vara forstmöten uttaladt, af norske
forstinge-niören Krogh.
I kulturländerna, där arbetena skogen till fromma dock
äro allmänt bekanta, har nian till exempel i Bayern ända till
4-årig kurs vid skogvaktareskolorna, och för de preussiska
»förstrarmu går det bortåt 11 är, innan de anses fullt
utbildade Jag håller Töre att ilen 1-åriga skolan hos oss är en
förtidigt väckt fråga och vågar i stöd af anförda skäl föreslå,
att detta forstföreningens möte ville sotn siu åsikt ultala, atl
alla skogsvaktareskolor borde inrättas med 2-arig kurs. I
förbigående vill jag nämna att kronoskogskomitéu skall
föreslagit endast 2-åriga skogvaktareskolor. Öm detta beslut torde
alla dess medlemmar med 2 undantag niir varit ense. De
1-åriga skogvaktareskolorna äro däremot föreslagna af
Forststyrelsen och har delta förslag sedermera blifvit accepteradt
af den privata skogskomitén.
Ehuru jag anser all Evois skogvaktareskola bör utgöra
en förebild vid organisationen af de nya skogvaktareskolorno,
bör dock. enlig| min tanke, vissa förändringar vidtagas vid
desamma. Älen innan jag går att redogöra för dessa
förändringar, dem erfarenheten utpekat som alldeles nödvändiga
att genomföra, vill jag med några ord omnämna ett klagomål
berörande de f rau Evois utgångna skogva klarna. Man säger
att de äro mera arbetsledare än arbetare, de vilja, påstås del,
spela herrar. Detta klagomal lärer tyvärr vara en sann sak
och hvad värre är, jag kan ej helt och hållet frilaga skolan
frän felet härvidlag. Men förrän jag gar atl redogöra för
skolans andel i det fel, som vidlåder frän densamma utgående
elever, vill jag framhålla vissa allnunänna till det öfverklagade
missförhållandet kanske i ling grad värkande orsaker.
Lärlingarna äro genast vid sitt utträde ur skolan mycket efterflkade.
•Ei työ ole herkkua säger ett tinskt ordstäf och med afseende
å innebörden af ordsläfvet väljer lärlingen plals, tv oftast stå
numera många tjänster till buds. Hos stora bolag och
stor-possesionater har man utsigt alt vara uteslutande
arbetsledare, hos dem tar man företrädesvis anställning. Fordras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
