Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Det linnes ingen större anledning till bittra konflikter i
det dagliga lifvet än det personliga godtycket gentemot person.
Om tnan också konde förutsätta den största opartiskhet hos
skogsnämden, sa är del likväl icke möjligt, att ett
saluaf-värkningsförbud för Pål är lika väl motiveradt som för Per
på de sväfvande bestämningar nämden har atl hålla sig till.
Dylika förbud komme därför tillföljd af de osäkra
grunder, pa hvilka de äro baserade, atl idkeligen öfverklagas.
Men komit.Cn anser, att uthållighetsprincipen
(träkapitalets bevarande) icke alltid är tillämplig, hvarför komitén i
en del fall utbyter den mot återväxtlug, t. ex. i de fall, då
kolafvärkning sker för att undanskaffa oduglig skog (motiv
till ij tö), eller om skogsköpare gör sig skyldig till
ödeläggande af skogsmark (§ 17). hvarmed skulle förstås sådan
afvärkning, då icke minst fvratio lämpliga fröträd per hektar
kvarlämnas. 1 förstnämda fall vore skogsegaren skyldig att
besörja återväxt inom sex är, i senare fallet vore
skogsnämden skyldig atl hålla syn och besiktning och pröfva, till hvilka
kostnader skogens kultivering komme att uppgå och, om
godkänd säkerhet för kostnaderna icke presteras, i heslag taga
sa mycket virke deri samma anser nödigt för kostnadernas
betäckande.
På skogsnämden skulle sålunda falla en ganska
detaljerad värksamhet i skogen. Då afvärkningen sker vintertid
förefaller det som en temmeligen omöjlig uppgift att bestämma
kullurkostnaderna för en vidlyftig afvärkningsyta och delta
måste åter gifva anledning till trakasserier vid virkets
konfiskering. Och hvar skall man finna den ärevördiga
kommunalman. som vore villig att idka dylik fiskalisering, hvilken
kan leda därtill, alt säljaren i sista hand (§ 17) kan åläggas
betala bela utgiften för kultivering af den af köparen
»ödelagda» marken. Manne man icke a priori kan anse dylika
bestämningar förblifva lika döda, som innehållet i § 1-1 af
1886 års skogslag, beträtfande ödeläggande af skogsmark’/
Hvad sedan de af skogsnämderna pa grund af
öfv&raf-värkning utfärdade saluafvärkningsförbuden beträffar, före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
