Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
på öarna i Stilla Oceanen. Till t anuda skall också efterfrågan från
Europa i aili högre irrad vända sig ju in era Oaturrike-Uugarn och
Ryssland se sig nödsakade att inskränka sina nu höga afvärkningar. Ca
nadcnsiskt virke skall därför allt mor och rner vinna afsättningsorter
nch den tid skall snart vura för handen dft inan äfven lulr skall spåra
skogsrikedomens aftagande, i händelse man fortsätter att såsom nu steg
für steg fälla allt süljbart virke utau att basera afvärkningen på ftrlig
uthållig produktion. It.förseln af gagnvirke från Canada under år 1898
hade ett värde af 138,:i miljoner francs. Cellulosaindustrin i Canada
är i begrepp att tngu allt större uppsviug, tv utföreln af cellulosa och
slipved steg år 1898 i vurde till G,3 miljoner francs.
Härmed iir listan slutad pä de länder, hvilka ega skogsförråd och
hvilka vore i stAnd att exportera gngnvirke; visserligen saknas i denna
förteckning .-Ime», Si/il Amerika. Central Amerika, A f rika och Australien.
Man skulle tro, att dessa videträkta kontinenter, hvilka dessutom äro
bristfälligt undersökta, skulle ega omfångsrika skogsgebit, som skulle
tillförsäkra oss för länga tider framåt virke, .^å är dock icke fallet.
Asien är i forstligt hänseende ingalunda ett terra incognita. Europa
kan icke lita på de redan nu i hög grad hotade skogarna på Kaukasus
lika litet som på Indiens skogsafkastning. Indokina och Japan använda
för eget behof produkterna från sina skogar. .Sibiriens skogsrikedom
kominer icke inom afsevärd framtid att kunna tillgodogöras af
Europa-Afrika ilr till stora delar skoglöst. Centrala Afrika har visserligen sko.
gar, men gagnvirke vinner Europa icke från dess i botaniskt hänseende
så intressanta skogsgebit. Till en del gäller det samma om Mellersta
och t>yil Amerika. Där finnas t. o. ni. länder såsom Mexico oeh
Argentina, hvilka importera virke. 1 Australien hotas skogarna af ruin
dels genom det torra klimatet dels genom människans (fårherdarnes;
oförsynta förvållande. Redan nu införes till Australien stora
kvantiteter virke.
Deuua långa öfversikt öfver de forstliga hjälpkällorna på vår jord
kvarlämnar en sorglig och betungande känsla. Det är sorgligt att täuka
sig, att så mycken rikedom för alltid har försvunnit blott genom
girighet och sorglöshet hos människor, i stället för att man genom skydd
och vård hade kunnat äga och förbättra dessa naturrikedomar. Dessa
rikedomar hafva icke en gång varit de egentliga egarena till nytta utan
måhända hällre skogsförstörarena, fraktbefordrarena och handelsmännen,
ty jordegarena erhålla vanligen «len ringaste andelen af bytet. Värdet
af det pa längre sträckor från produktionsorten försålda virket,
sammansättes till 90 a 95 "» af fraktkostnader och vinst för
mellanhand-lare, medan skogsegaren blott bekommer ’-’io—’cm. af bela värdet.
Oro väcker "let förhållandet att 215 miljoner menniskor i
Europa icke mera knnna linna det för deras handel och industri nödiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
