Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I nder detta humösa lager anträffas ett hvitt sandlager.
Dess mäktighet är varierande mellan 2—15 cm. Ställvis är
lagret något mera mörkfärgadt. Det antager en graaktig
färgton genom inlagrade humösa partiklar och kol. härstammande
måhända från den tid, dà mon svedjades. Såsom af
plan-c-hen framgår anträffas delta gråhvita lager inom det rent
hvitfärgade hufvudsakligast strax under det humösa skiktet
och där hvarest, detta nar en större mäktighet.
Öfverhufvud-taget är, som af profilen framgår, detta hvila eller gråhvita
lager mäktigast, där det humösa skiktet är mindre starkt
utveckladt medan i smärre ingröpningar i jordytan, där
organiskt affall i något kraftigare lager afsatt sig. den hvita
sandens mäktighet nedsjunker till några centimeter. Gruset är
ytterst fmkornigt och stenfritt. Enkelkornig struktur och en
jämförelsevis porös lagring af mineralfragmenten förhärska.
Vid undersökning med mikroskopet framgår dock att en
antydan till ikrtimelbildung’ förefinnes, ity att ställvis anträffas
större skarpkantiga mineralfrngmenL, som äro belagda med
ett omhölje af smärre korn. Vid en noggrannare
undersök-nind af detta lager framgår dessutom, att mineralkornen i
öfvervägande grad äro kantiga och genomskinliga. De
mineral som allmännast anträffas äro mikroklin, ortoklas,
plagiok-las och kvarts bland ljusa mineral samt glimmer och
horu-blende bland mörka. De ljusa mineralen äro förhärskande.
Mikroklin och ortoklasindividerna äro mest angripna af
förvittring, plagioklasen mindre. Hornblendet har en ljusgrön
färg. Glimmerfjällen äro mycket bleka. Undantagsvis
anträffas mineralkora, soin äro belagda med en ojämnt tjock
brun hinna.
Tnderlagrande detta dels gråhvita dels rent hvita skikt
anträffas tvänne starkare färgade lager, som genetiskt höra
tillsamman, men genom färgtonen äro skilda. Det öfre af
dessa är rostfärgadt ställvis mörkbrunt. Mäktigheten är
varierande dock vanligen c:a 15 em. Där det hvita lagret är
svagast utveckladt når det rostfärgade lagret sin största
utveckling och skjuter såsom vågkammar upp under humus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
