Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•232
för 80 å 90 år sedan förstörts mycket svart af någnn insekt
Mycket maskar» omtalas och mycket förstörd skog. Dylika
sägner får man ock höra i Södermanland. Som bevis därpå
kan följande notis tjäna. Den linnes imagen i Östergötlands
Dagblad den 29 september 1900.
På Ökna ägor i Sättersta socken visade sig för några
och sextio år sedan, berättar en gammal torpare i Ludgo,
helt plötsligt fjärilar i sådan massa, alt de stundom skymde
solen. Deras larver angrepo granarna, som blefvo torra à
en sträcka mellan sjön Trön och torpet Kärrstugan samt
delvis å Esta bys ägor. Tallarna lämnades däremot oskadade,
Djuren försvunno lika hastigt, som de kommit, och i skogen
blef det under Here år ett ypperligt bete, där vår sagesman,
då en ung gosse, om somrarne vaktade kreatur.
De torra träden såldes till kringboende för tolf skilling
lasset. >
Äfven af Ström och Obbarius1 omtala tidigare
nunnehärjningar enlig| folksägner. Sålunda säger Obbarius. -Dessa
fjärilars (nunnornas) maskar hafva i Tyskland gjort stora
förhärjningar i skogarna och äfven i Sverige enligt Hr
Hofjägmästaren af Ströms berättelse, åren 1831 och 1832, då
Roslagen och Rydboholms skogar isynnerhet hemsöktes. I Nerike
icke langl ifrån Stafsjö bruk förhärjades nästan helt och
hållet en skog af 500 tunnlands rymd.»
Sannolikt föreligger i Obbarii uppgift en
namnförväxling i afseende å länet, och torde härjningen ä Stafsjö
pågå ti i samma trakter som nu.
Trots att sålunda nunnehärjningar förut nfigongång torde
förekommit, förefaller deras synbart plötsliga massuppträde i
millioner efter en så lång mellantid som 70 år ytterst gåtlik.
Man säger: gynsamma omständigheter hafva befordrat
dess utveckling i mer än vanlig grad. Men hvilka äro dessa
gynnsamma omständigheter? Endast ett svar har jag hittils
erhållit på frågan och äfven det af negativ art Man säger:
1 C. J. Obbarius: Lärobok i SkögpYfitenskapen 18*15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
