Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•264
äro hell och hållet beröfvade sina barr. Någon
förklaringsgrund för denna oregelmässighet synes mig omöjlig att finna.
Hvarför skonas ungskog af nunnelaruer?
Jag har redan i det föregående nämt, att
ungskogsbestånd vare sig af tall eller gran i allmänhet ej äro begärliga
för nunnelarverna. Angående orsaken till detta
sakförhållande framkastades vid Entomologiska Föreningens i
Stockholm möte 19’^/ftOO frågan, huruvida kemiska olikheter hos
barren i äldre och yngre träd finnas, som skulle betinga
nämda faklum. Denna fråga föranleddes af ett föredrag vid
samma tillfälle Om växternas skyddsmedel emot
insekthärj-ningai-3 i hvilket föredragaren. Prof. Lagerheim, påstod sig
med specielt afseende å Frostfjäriln. men också andra
phy-tohaga insekter, hafva observerat, alt garfsyrehaltiga växter
vore begärliga födoämnen för dessa. Frågan, om möligen
olikhet i afseende ä unggran och gammal gran, mellan tall
och gran i afseende å garfsyrehalten förefinnes, blef
tillsvidare obesvarad och skulle föranleda vidare undersökningar.
Nunnelarufratets följder.
Redan uf det ofvansagda framgår tydligt hvilka
ödesdigra följder ett nunnelarvfrat har med sig, i det att
granskog å vidsträckta arealer bringas till undergång. Men utom
denna mest i ögonen fallande värkan af ifrågavarande frat
har man ännu att annotera några s. a. s. mildare former.
Nunnefrat liksom öfverhufvudlagel alt larvfrat har oftast med
sig en starkare eller svagare tillbakasättning af tillväxten hos
de angripna träd, hvilka ännu efter härjningen kunna
fort-lefva. Låt oss kasta en blick pä denna fraga, hänförd till
nunnehärjningen i Sverige I Jag har för ändamålet gjort en
mängd inborrningar med Presslers borr och jämfört
årsrin-garnas bredd under de sista åren inom den sednaste 10-års
perioden med årsringarnas bredd under de föregående ären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
