Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•290
(tyska Wipfeln u. Sehlaffsucht). Larvernas allmänna
befinnande blir abnormt, de blifva till en början tröga i sina
rörelser och äta litet, ur munnen afsöndras i st. f. normalt
klar grön vätska, en brunaktig sådan och maginnehället
antar i st. f. deri friska gröna färgen, en snusbrun eller
rödbrun sådan, följer så en stark afmagring af kroppen och
slutligen ser man de sjuka larverna hänga slappa ner, oftast
vinkelböjda och fästade vid stammar och grenar från
bukfötterna. Detta är Sehlaffsucht. På samma sätt yttrar sig
’Wipfeln» .mon härtill kommer den egendomlighet, som
gifvit sjukdomen dess namn, larverna ga upp i trädtopparna,
där de i tjocka svarta klumpar hänga döda. Uppträdandet
af dessa sjukdomsföreteelser spelar en mycket .stor roll för
härjningens upphörande och anses förebåda nunnornas snara
undergång. Angående sjukdomarnas natur förtjänar i öfrigt
omnämnas, alt de förekomma på äldre, starkl infekterade
nunnefratområden och tilltaga år från år i styrka. Både de
pä marken massvis nedfallna och döda larverna, de på
träden hängande slappa larverna och de toppande sprida en
intensiv obehaglig stank omkring sig, hvilken varar till dess
förrultnelseprocesserna avancerat längre. År 1899
observerades Sehlaffsucht först nära Wirå bruk den 15 juli saml
typisk toppsjuka den 17 juli. Ar 19UO infunno sig enligt
ra-port till Domänstyrelsen af den 80 r, toppisjukan redan i slutet,
af juni å samma ofvannämda Wirå område, men var utbredd
dessutom å IJere starkare angripna områden, sålunda å
Slaf-sjö, i Östkinds härads allniänn., i Björkviks allmänning m. 11.
trakter, i någon mån äfven Björksunds området. De
toppande larverna höllo sig i granar, endast undantagsvis i tall.
Se Pl. XIII och XIV!
Hvaraf leda toppsjukan och slappsjukan sitt ursprung?
Denna fråga har länge varit lifligt debatterad. Man har fäst
sig vid den bruna färg. som de sjuka larvernas afsöndringar
genom munnen liar och den likaledes mörka grumliga färg,
som samma larvers mag- och tarminnehåll företer. Vid
undersökning af dessa har man konstaterat tillvaro af bakterier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
