Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
dan do arbeta under revierförvallarens ständiga tillsyn
Därför ansåg talaren en l-årig kurs vara alldeles tillfylles för
skogvaktare afsedda för kronoskogarna.
Hr Herlin påpekade, alt frågan om nya
skogvaktar-skolors inrättande var väkl af landtbruksstyrelsen. Enligt
talarens åsikt var skolan ä Evois ej anlagd för att utbilda
skogvaktare specielt för den privata skogsegarens behof.
Därför borde ett förslag om inrättandet af en skola, där
skogvaktare skulle utbildas uteslutande för tjänst hos privata
jordegare, varmt understödas. Då betänkandets första kliim
innehåller ett från många håll framkastad! förslag, bör äfven
denna vinna medhåll. Beträffande en skogvaktarskolas
placering a Tarvaala var talaren af den åsikten, att en sådan
placering skulle genom erforderliga nybyggnader m. m. åsamka
statsvärkèt rätt betydliga utgifter, Om skolan förlägges på
ett privat gods, där byggnader redan af gammall linnas,
blifva kostnaderna mindre. Sä hade godsegareu Pentzin i
ett förslag om inrättandet af en skogvaktarskola u hans
egande Sellinge gods, fordrat endast ß,L)00 mk till
byggnader samt 1.000 mk för lärling per år.
lif Lindehåck talade för de af br Herlin i hans
reservation förslagna vinlerkurserna, motiverande deras
lämplighet främst därmed, att skogvaktarene nu hafva så dryga
fordringar på lön, att billigare om också sämre utbildadt
folk borde erhållas, hvarigenom jämväl den mindre
bemedlade jordbrukaren blefve betjänad. Detta trodde talaren
kunde ske genom de föreslgna kurserna. Skall hr
tirön-vnlls förslag gä igenom blefve pretensionerna genom de
förökade meriterna ännu större. Dessutom skulle så utbildade
skogvaktare blifva något midt emellan jordbrukare och
skogvaktare och hufvudsakliga syftemålet salunda förfeladt.
Ilr Tammelander framdrog några bevis öfver huru
det gått med skogvaktare, som tillika funklionerat som
arbetsledare vid jordbruk. Beträffande den fruktan, att
skog-vaktarskolan å Evois skulle blifva utan lärlingar, om nya
skolor skulle inrättas, som hr Grönvall ville påbörda talaren,
ville han blott nämna, att inträdessökandenas antal i somras vid
besättandet af G vakanser var 85. Att under sådana
förhållanden hvsa fruktan, att blifva utan elever vore minst sagt absurdt.
ilr Solitarider anmärkte, atl det stora antal
ansökningar till vinnande af inträde vid Evois skogvaktareskola, var
beroende därpå, att lärlingarne erhålla som kostpenning 1
mk om dagen. Bortfölle denna mark. skulle antalet ansök-
ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
