Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
ning får ej så utföras eller mark efter afcårkning så
användas, att skogens återväxt ornöj/iggöres.
Förenämda landstingsutskott, hvilket utgjordes af fem
uti norra Sveriges skogs- och andra förhållanden fullt erfarna
personer, bevisar i sitt betänkande, huru tiinjbar nyss nämda
af mig återgifna princip är och huru litet den i själfva
vär-ket kan beskydda den unga, växtliga och nyttiga skog, som
just vore i behnf af skydd.
Bristfällighetén uli omordnade princip erkännes äfven
af statens komité själf, då den föreslår grundandet af »ett
nationellt organ» i form af en skogsstyrelse inom hvarje län.
hvilken styrelse genom sina tjänstemän uii särskilda fall egde
afgöra, huruvida lagbrott egt rum eller ej:
Emot änsagda princip liar merbemälda landstingsutskott
uppstält dimensionslagen, och siiltinda förenat sig om den
princip, som redan förefans uti Norrbotten-lagen af d. 29
september 1874 och hvilken d. 23 Juni 1882 påbjöds liil
efterrättelse uti Vesterbottens kustområde äfvensom sedermera
fÖrfullständigad d. 19 Mars 1888 togs till efterföljd såväl i
Norr- som Vesterbottens läns kustområde. (OI i lappska
området af dessa län är lagen af d. 30 Maj 1873, innehållande
beLvdligt skarpare begränsningar för de privata skogarnas
användning, fortfarande fällande.)
Sålunda synes dimensionslagen småningom hafva
vunnit vidlyftig tillämpning, och då vi tillägga, att skogsegare
och kännare af lokala förhål landen påyrkat dess antagande
för tvänne af Sveriges skogsrikaste län, Vesterbotten och
Jemtland, så måste det medgifvas att dimensionslagèn talar
för sig själf hattre än dess bästa förespråkare kunna det.
Den tanke, att de största jordegare skulle fordra en lag,
som, enligt t. ex. Öfverforstmästaren F. M. Lagerblads mening,
icke egde en uppfostrande betydelse och som skulle vänja
skogsegaren vid en sorglös och slösande behandling af sin
skog, kun icke för ett enda ögonblick intaga oss. Ett slikt
påstående förfaller af .sig själf, om vi betänka, hvad med en
ditnensionslag menas.
Jag ville defiriiera dimensionslagen sålunda:
En ditnensionslag skall, lämpad e fter dr lokala
förhållandena. beskydda i sin bästa tillväxt varande ungskog,
men den skall ock tillstädja utförande aj hjäipgallring
»rh rensningshygqen, samt får ej förhindra afcårkning aj
tråncuxna underbestånd och sädana undermåliga stammar
(t. ex. å myrar och kärr), hvilkas tillväxt redan upphört.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
