Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•291
Falltiden I tim. min. sek. Kornstor leken,
diametern i in m FallhOjd cm 1 Lagret o/t 11 Lagret % III lagret •/o IV Lagret % V Ijigret 1
Kortare tid iln 12" . . 0.S5—0.5 30 52.170 56.0 32 (lfl.683 83 233 84.429
0» 0’ 12". 0.25 > 17.730 22.485 18.933 11.240 11.582
0’ 0’ 43". 0.12 » 15.733 9.004 5.316 3-850 2.333
0’ 2’ 30". O.os > 5.638 5.625 0.803 0.5 30 1.070
Ot IB’ 40". 0.02 20 1.470 1.474 0.959 0.431 —
0« 30’ . . 0.015 > 1.446 1.320 5.725 0.477 —
1’ ... U.oos- O.oi » 1.062 1.178 0.323 0.345 O.l lo
(>« ... O.oo 1—0.00 5 » 0.9 46 0.450 0.212 — —
12l . . . O.noi i 2.308 1.523 (1.70 4
Summa Oil.403 99.991 9!!.858 100.106 99.52 4
Den fysikaliska förvittringen är skarpt utpräglad i denna
mosand. Första lagret, som i kemiskt hänseende i sig
förenar karaktären af humöst skikt oeh hvitsand. visar sig i
fysikaliskt hänseende mera likna ett livitsandslager. Därpå
tyder dess ringa halt af mineralkorn med större diameter än
2 mm, därpå tyder ock a andra sidan dess stora rikedom på
jordmånspartiklar af mindre genomskärning än 0.5 mm.
Yttermera visar procenten af de linaste jordmånspartiklarna
(såsom framgàr af slamningsanalysen för detta lager i
jämförelse med de öfriga lagren), att detta lager mest varit
utsatt för förvittring af mera genomgripande natur. Kedan i
det andra lagret och särskildt i det tredje äro
mineralfragmenten fysikaliskt icke så söndersprängda som i det första.
Soni tidigare påpekats äro fjärde och femte
förvittrings-lagren skikt af annat ursprung och annan fysikalisk natur
än de öfver liggande. Delta framgår med all tydlighet af
siktningsresullaten, men äfven af slamningsanalyserna. Det
är måhända häri, som inan har att söka orsaken till, att
lösligheten hos denna öfversta del af det finare gruset (IV
lagret) är så stor. En anhopning af lösta salter måste
naturligtvis alltid inträffa, da lösningarna från ett gröfre latcer
träffa ett finare gruslager, där absorptionsförhallaudenå äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
