Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2911
lager. Sitt maximum nar denna for AljO* i fjärde lagret,
där 9.19 % anträffas. Lösligheten för Al-salterna är
exceptionell liten i alla lager; blott i det brunfärgade gruset när
ilen till 10.8 %. Äfven hallen af järnsalter är liten i alla
lager. Lösligheten för järnsalterna är större blott i tredje
lagret. Här är c:a 30 % af totalmängden järn löslig.
Fosforsyremängden är i alla lager genomgående liten.
Ehuru det andra lagret visar sig som ett sannskyldigt
hvit- eller gräsandslager i öfriga hänseenden så är, såsom af
glödgningsförlusten framgår, detta grus rikt på organiska
beståndsdelar. Redan en flyktig granskning i fältet häntyder
därpå, ty den brungrå färgen hos lagret springer genast i
ögonen. Orsaken till detta särdeles ovanliga förhållande är
sannolikt att söka däri, att genom den långvariga
kalläggningen af marken humifikationsprocesseraa så afsvagats, alL
oför-multnade organiska beståndsdelar mekaniskt nedtränga till
lager, dil annars blott organiska syror och deras
saltlösningar ned transporteras. Ännu i de färgade gruslagren
förefinnas om ock i mindre mängder af dessa oförmultnade
organiska rester.
Den utomordentligt stora betydelse ett i högre eller
lägre grad utveckladt organiskt täcke utöfvar pä
förvittrings-gången i grusjordmånerna, framgår af ofvan sagda. Oaktadt
tillgängen på lösningsbara beståndsdelar i Vierustenkangas
mosand är relativt stor, så ser man, att dock lösligheten för
nästan alla salter är ytterst försvagad. Jordmånens
fysikaliska tillstånd är knappast till hinder för förvittringen.
Visserligen iir här liksom i andra lluvioglaciala och lluvialila
aflagringar af grus markens bindighet liten och
genomsläppligheten för det cirkulerande vattnet och lösningar stor, men
dessa egenskaper hos gruset borde ieke i högre grad störande
invaria pä den sekundära förvittringens gäng. Mosanden från
Evois kronopark med dess höga förvittringsförmäga är i detta
fall ett belysande exempel. Det återstår då blott att söka
orsaken till den svaga förvittringen i Vierustenkangas mosand
i det förhallande, att marken i sà långa tider saknat ett skvd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
