Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•306
En blick pa ofvan stående analyser visar, att den
sekundära förvittringen i mosanden från Korpiselkä är synnerligen
normal. Redan glödgningsförlusten i de på hvarandra
följande lagren är särdeles betecknande. Medan i första lagret
31.79% organiska ämnen afgått vid glödgningen, afgår i andra
lagret blott 2.65%. Glödgningsprocenten stiger därpå i tredje
lagret till 9.85% och i fjärde lagret till 4.75%. Därpå
sjunker denna i alla underliggande skikt under 1 %.
Likaså normal, som glödgningsförlustens uppträdande är
i de skilda lagren, likaså utpräglad är kiselsyrehaltens
fördelning i motsvarande lager. De två öfversta
förvittrings-skikten, det humösa gruset och hvitsanden äro rikast på
kiselsyra. Kiselsyremängden uppgår i dessa lager till resp.
82.03 % och 85.44 %, I tredje lagret nedgår
kiselsyremängden till 78.21 %. I de underliggande lagren stiger åter
kisel-svreprocenten något.
Lerjordshalten är synnerligen låg i de öfversta lagren,
där blott c:a 7 à 8 % anträffas. Men redan i tredje lagret
stiger Alä03-mängden till 12.98 °/o. Den sjunker något i
fjärde lagret och håller sig sedan i de underliggande lagren
vid omkr. 10 à 12 procent. 1 det närmaste analog med
Al-salternas uppträdande i förvittringslagren är järnsallernas
fördelning i dessa. Anmärkningsvärdt liten är Fe-halten i andra
lagret. 1 allmänhet kan man säga, att mosandsgruset ej är
synnerligen rikt på Al- och Fe-salter, ett förhållande, som
äfven iakttogs beträffande det krossade gruset frän dessa
trakter. Antingen härrör detta däraf, alt de bärgarter, hvarifrån
gruset leder sitt hufvudsakliga ursprung, äro synnerligen
lerjords- (resp. järn-) fattiga eller också har gruset i Korpiselkä
på ett eller annat sätt förlorat sin ursprungliga halt af dessa
ämnen. Då analyser öfver traktens bärgarter ännu saknas,
torde frågan härom tills vidare få ligga öppen. Deri stora
hallen af Si03 i gruslagren talar dock bland annat för, att
grusen i dessa nejder genomgått delvis andra skeden än I. ex.
gruset i mellersta delarna af landet.
Af öfriga ämnen, som sammansätta dessa jordmånsskikt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
