Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•320
genom sin karaktäristiska färg och ofta stora finkornighet
ulan framför alt genom sin rikedom på kiselsyra samt sin
fattigdom på alla öfriga oorganiska ämnen. Lösligheten för i
lagret ingående föreningar är också exceptionell svag. I
n-derlagrande detta sist nämda skikt anträffas ett oftast
mörk-färgadt — gult, brunt eller rödbrunt lager, rikt pa lösliga
salter och relativt fattigt på kiselsyra. I delta lager
förefm-nas ofta ntskiljningar eller konkretioner, som till sin
sammansättning visa, att de äro ännu mera mättade med från öfre
lager i lösning gångna och här utfälda ämnen. Särskildt rika
äro dessa konkretioner pä lerjordssalter och humöSa ämnen.
Inder det hrunfärgade lagret följer vanligen ett. ofta flere för
ögat skönjbara gull färgade lager. Dessa äro i regeln rikare
på kiselsyra samt. fattigare på öfriga oorganiska ämnen än det
hrunfärgade lagret. Likaså är halten af organiska änmen i
dessa lager ofta betydligt mindre än i den öfre, färgade zonen.
Dessa gula lager öfvergå omärkligt i det normalt färgade,
gul-hvita grähvita grus, hvaraf hufvuddelen af såväl krossgruset
som rullstensgruset i moarnas undre lager i vårt land består.
Ofvan anförda förvittringslager anträffas öfveralt, där
grusmarken en längre tid varit fredad för människohandens
påvärkan d. v. s. i alla naturliga grusjordmåner. Såväl i det
utarmade sandstensgruset frän Eura, som i det rika
krossgruset från Evois, såväl i del af yppig skogsvegetation
be-täckta rallstensgruset från sist nämda ställe, som i den frun
Vierustenkangas’ kalvtor härstammande mosanden upprepas
samma förvittringsfaser, om än dessa till kvantiteten ofta rätt
mycket kunna differera. I ett annat sammanhang har
om-nämts de af olika författare anförda sannolika orsakerna lill
den sekundära förvittringens yttringar i grusjordmänernas
ytlager. Atl äfven i nu undersökta jordmåner, jämte
atmos-färilierna. humussyrorna spela en viktig roll vid säväl
lösningen som utfällningen och absorptionen af salter i de olika
lagren är otvifvelaktigt. Särskilda undersökningar häröfver
har visserligen i detta sammanhang icke utförts, men de
anförda glödgningsförllisterna i lagren lyda delvis på, atl jämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
