Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄJVen i Sverige halva hittills privatskogarne leruriat
största delen af råmaterialet till dess mer än tre gånger
större trävaruexport än Finlands. Men emedan
hushållningen i dessa skogar icke är ställd med beräkning af
möjligheten till en uthållig alkastning, så torde de privata
timmerskogarna måsta anses såsom eu småningom allt mera
sinande källa. Statsskogarne, hvilkas areal nästan årligen
uppgifvits olika, skulle, enligt Skogsstyrelsens senaste
berättelse för 1877, omfatta den betydliga vidden af 6,622,754
tunnland och hafva under nedannämnda år lemnat följande
nettoinkomst:
År 1870. . . . . 84,263 kronor.
» 1871. . . . . 260,165
1872 . .... 391,032
1873. .... 982,330
» 1874. .... 415,937
» 1875. .... 452,190 »
» 1876. .... 474,930
» 1877. .... 380,865
Under dessa 8 år har nettoinkomsten således varit i
medeltal 430,214 kronor eller per tunnland 6,*96 öre
motsvarande (å kurs 1: 40) 9,0 9 penni.
Norge
har till följd af sitt fördelaktiga läge redan länge intagit
andra rummet bland Europas stater i handeln med trävaror.
Medelstorleken af dess export under de senaste åren
upp-gifves af »Kommissionen til Behandling af
Skovlavgivnin-gen* i dess år 1880 utgifna arbete till omkring 75,000,000
kubik fot. Värdet af de utförda trävarorna beräknades för
år 1871 till 8,006,000 Speciedaler eller (å kurs = Sinf o: 62)
44,993,720 mark. Medelvärdet för åren 1866—1870 var
36,433,608 finska mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
