Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den skada betandet medför ueb det ringa beaktande derå i
allmänhet fästes, enär man blott tager hänsyn till inkomsten
men icke till skadan. Under anförande, att skogsbetets
betydelse altager med en stigande kultur, intensivare jordbruk
och högre virkespris men all betel alltid blifver af stor
ekonomisk vigt för lorpare, backstugusittare in. fl. de större
egendomarnes underhafvande likasom enligt all sannolikhet
i en lång framtid för de mindre jordugarene, ansåg tal. för
att hindra nötkreaturen att beta å trakter och tider, der och
då skada förnämligast åstadkommes, l:o alt så vidl möjligt
beteshagar alltid böra afskiljas. hvilka genom ordentlig
skötsel böra göras så gräsburande sådant ske kan. I dessa
hagar borde kreaturen beta de tider plantorna äro minst
ömtåliga för kreaturens inverkan, vare sig genom bete eller
tramp, d. v. s. tills tallskotten »förvedat»; sig och barren
ut-vuxit samt barken fastnat, äfvensom vid regnväder. Der
al-verkningen och således äfven föryngringeu vore
koncentrerad på särskilda byggen borde doek 2:u nötkreaturen äfven fä
beta inom skogen, såvida de åtföljas af vallhjon, livilka borde
alballa dem från trakter och hyggeu, som erfordrade fredniug
och derlör borde af skogsvaktare utmärkas genom
halmqva-star eller andra tydliga märken. För får och getter vore
dock hagar i hvarje händelse ovilkorligeu nödvändiga.
Uti samma riktning uttalade sig äfven Statsråd. frih.
Wrede, Godseg. frih. Ii. Wrede och Skogsinstr. frih. Wrede.
hvilken senare under erinran om den stora betydelse
betandet i skog innebar, likväl förmenade vallhjon såsom i
allmänhet mindre pålitliga icke böra användas, ulan lämpligare
vara att förmedelst enkla gärden afskjlja skogsbetesmarkerne
för nötkreatur, hvilket jemväl blefve mindre kostsamt än
vallhjon. Om hvilken åsigt äfven Godseg. frih. O. Wrede
förenade sig.
Direkt. Bleuigvist ansåg väl principen om vallgäug vara
den rätta från forstlig synpuukt och att vallandet, jemväl
borde ordnas i likhet med livad i utlandet är förhållandet
genom vallhundar, men alt gärdandet derförinuan icke torde
kunna undvikas; bvarjeinte tal. antydde, att tiden från den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
