Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utbredde sig samt vidare utbildades, .lemte trakthygget
qvar-lefde likväl och f| vars tär ännu blädningen — naturligtvis den
ordnade — ieke allenast i undantagsfall utan såsom det
förnämsta brukningssätlet i trakter, hvarest omständigheterna onh
förhållandena gjorde detsamma ändamålsenligt och
berättigad t. En sådan trakt är t ex. badiska Schwarzwald, hvarest
den vinstgifvande afsättningen på s. k. holländsk bjelk oeh
den jemförelsevis sämre åtgången på klenare virke i
väsentlig mån bidragit att bibehålla blädningen i de af silfvergran,
gran oeh bok bildade skogarne. Helt säker är också delta
brukningssätt del för trakten ändamålsenligaste och bäst
passande samt således det rationelaste, medan deremot
traktbygget under vanliga förhållanden måste anses vara det för
Tyskland lämpligaste afverknfngssättel.
Under senaste årtionden hafva emellertid en del
förkämpar för den forslliga tinans-theorin — bland dem senast
Gayer — ieke åtuöjande sig med blad ningens underordnade
ställning, begynt ifra för att hel t oeh hållet öfvergifva
trakt-hygget och återgå till blädningen, förebärande att
blädningen vore mera naturen lig, att blädskogen bättre skyddar
jordmånen oeh bibehåller fuktigheten, bättre motstår stormar
snötryck, insekthärjningar, sjukdomar etc., att den skulle
lemua ett fastare och jemnare virke, gynna reproduktionen o.
s. v. eller med ett ord anförande samma skäl för blädningen
som man förut var van att höra angifvas såsom skäl för
frakthi/gget.
Betecknande synes mig vid denna diskussiou den
omständigheten, att man i de trakter mest håller pä blödningen,
hvarest man ej mer är i tillfälle alt se egentliga blädskogar,
medan man deremot i norra Tyskland, der man änuu liar
dem i färskare minne, ja t. o. m. ännu har q var bestånd, sorn
uppkommit efter blåd ning, fortfarande lager trakthygget i
försvar, om inan oek erkänner, all mycket vid detsamma kan
tåla vid att förändras.
Frän Tyskland har ifrandet för blädningen blifvil i
förening med linans-theorin öfverfördl till Skandinavien -
måhända mest genom Presslers lärjungar — hvarför också dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
