Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
försöken att framställa mekanisk trämassa, hvilka försök
han sedermera i något större skala fortsatte vid den två
àr därefter inköpta lilla „pappersqvarnen" Kühnheide i
Sachsiska Erzgebirge. Härmed var visserligen
uppfinningen gjord i sin första, ofulkomliga form, men först sedan
Heinric|i Völter, till hvilken Keller, tvungen af
medellöshet, år 1846 sålt sin idé för en obetydlig summa,
konstruerat de sinnrika slipmaskiner, hvilka ännu i princip
tillämpas, kunde det första träsliperiet anläggas i början
af 1850 talet af firman Kiibler & Niethammer uti
Krieb-stein i Sachsen. Till följd af det allt mera ökade behofvet
af isynnerhet sämre paperssorter och tryckpapper,
utvecklades industrin hastigt och tog allt större proportioner, men
dä den vid träsliperierna dels genom våt, dels genom
torr-slipning af dels rått, dels angbasadt virke vunna
mekaniska trämassan endast kunde användas såsom tillsats
vid fabrikationen af vanligt skrif- och tryckpapper,
äfvensom till träpapp, under det att den till de bättre
papperssorterna nödiga lumpen blef allt dyrare och otillräckligare,
vardt det nödvändigt att också härför vinna ett dugligt
surrogat. Detta ernåddes äfven, då man efter trägna
bemödanden i Amerika, England och Sverige, lyckades pa kemisk
väg befria trädfibrerna från inkrusterande ämnen m. m
och sålunda framställa ren vegetabilisk cellulosa. Huru
härvid tillgår hör naturligtvis icke hit, men må dock
nämnas att det numera sker på olika sätt, hvarför man också
hör talas om natron-, sulfat- och sulfitcellulosa, allt efter
den lut som användes vid träspånomas kokning. Den
sistnämnda eller sulfitcellulosan, hvilken först torde framstält?
i början af 70 talet af svensken C. D. Ekman, under det
att professor Mitscherlich i Tyskland samtidigt
experimenterade i samma riktning och därför äfven ville göra Ekman
äran stridig, anses numera för den bästa, enär dess fibrer
äro starkare och hvitare samt lättare låta bleka sig, där
detta för öfrigt alls är nödigt. De flesta pa senare tider
anlagda och för granvirke afsedda cellulosafabriker tillämpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
