Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
beräknad ärlig virkeskonsumtioii af 425,625 kubikmeter
löst mått. Man hade således kunnat vänta att denna
jemförelsevis betydande virkesåtgång skulle utöfvat något
inflytande pä skogshushållningen i länet, men, sa vidt jag
kunde finna, var sä icke fallet i annat afseende, än att de
mindre lägenheternas skogar här likasom annorstädes än
mera öfver afverkades. Detta bekräftades äfven af de kända
forstmännen, skogschefen vid Uddeholmsverken dr F. A.
Lovén och jägmästaren C. G. Vikström, hvilka med
stort tillmötesgående bistodo mig med råd och däd och
jämväl ledsagade mig under exkursionerna i Uddeholms
verkens och Storfors bruks vidsträckta (resp. 150,000 och
22,000 ha) och välinrättade skogar. Sagda exkursioner blefvo
derför af mycket forstligt intresse, men lemnade däremot
ganska ringa utbyte med afseende a det spörsmål jag
särskildt önskade få utredt. Då afkastningen från Wermlands
bruksskogar främst togs i ansprak för järnverken, voro
omloppen i allmänhet endast 70 -80ariga, men åsyftade dessa,
jemförelsevis korta omlopp, mindre vinnandet af lämplig
slip- och cellulosaved, än kolskog. Enligt af bemälde
er-lame forstmän vunnen erfarenhet hafva dessa omlopp dock
äfven befunnits lämpliga för granskogar med god
afsättning på pappersved.
Från Wermland fortsatte jag färden till Kristiania,
där jag, i skogdirektören M. Selmer’s frånvaro, rönte
välvilligt tillmötesgående af skogingeniören N. Krog och den
på trävaruhaudteringens och specielt trämassebrancliens
område kände generalkonsuln Christoffersen. Dä emellertid
hvardera samstämmigt förklarade att en resa i Norges
skogsbygder sä tillvida blefve resultatlös, att intet där stode
att inhemta med afseende a en planmässig produktion af
pappersved, inskränkte jag färden till trakten af Kongsberg,
hvarest föreståndarene för Norges två skogvaktareskolor i
Stenkjæroch Kongsberg, skogförvaltareneN. Martens och H.
Hall, som bäst voro sysselsatte med taxationsarbeten i
Ei-terlödt prestgårds skog. Ledningen af taxationsarbetena i
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
