Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Vid förfrågan i särskilda andra trakter, som jag ej
besökte, om förekomsten af „kuusen leipä", liar
Forstmä-star W. Cajanus vänligen lämnat följande meddelanden från
Torneå älfdal och trakterna vester om Kemi älf:
„De trakter, där jag observerat Aecid. coruscans,
sträcka sig från Kemi stad längs landsvägen till Torneå
och därifrån uppåt ända till „Akäsjoen suu", ett par mil
norr om Kolari kyrkoby. Utom pä de ofvannämda
trakterna observerade jag den i stor myckenhet längs
landsvägen på vestra sidan af Kemi älf frän kyrkan till
Taivalkoski. Rikligast förekom svampen i trakten kring
Ka-rimki kyrka, där pä en sträcka af 3 à 4 km längs
landsvägen de allra flesta träden voro angripna. Jag gjorde
ett försök att räkna träden och kom till den
uppfattningen, att åtminstone 75 % voro behäftade med svampen.
Mycket allmän var svampen också i Alkkula by af
Öfver-Torneå, men därifrån norrut märkbart aftagande.
Ymnigast tycktes svampen förekomma på jämna eller svagt
sluttande, stenbundna, i försumpning öfvergående marker,
bevuxna med ojämn granskog. Dock tyckes den hålla
sig till de frodigaste träden och förekom mera på
sydän nordsluttningar. Mycket låga, 2 m. träd (tvinvuxna)
voro sällan angripna. På växtliga marker förekom den
mäst på åldersklass 40—70 är. Närhet af
människoboningar och större älfvars stränder tyckes den favorisera
(måhända beroende pä att skogen i allmänhet är glesare och
öppnare Anm. af författ.) De första spåren af svampen
observerade jag i början af juni. Allmännast och fullt
utbildad förekom den att vara strax efter midsomrnam.
Årsskotten voro då granngula, barren sågo uppsvällda och
saftiga ut. I början och medlet af juli antogo de en mera
rostbnm färg, sjönko ihop och sågo torra ut. Vid
vidrörande afdammade ymnigt gult spormjöl. Senare pä
sommarn sågo de ut, som vanliga torkade årsskott, ifall, man
ej nogare betraktade dem, och hängde ofta litet nedåt".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
